Om mandatet att driva elevers läsutveckling

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Håkansson, Yvonne och Olsson, Maria (2022). Om mandatet att driva elevers läsutveckling Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag handlar om hur speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Frågeställningar: 1. Hur kan speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i arbetet med att utveckla elevers läsning?2. Vilka förutsättningar ges speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling för att driva skolutvecklingsuppdrag med syfte att utveckla elevers läsning? Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är professions- och organisationsteorin. Organisations- och professionsteoretiker som använts är Abbott (1988), Blossing (2003), Brante (2009), Jacobsen (2013) och Holmqvist (2021). Metod Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex rektorer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat Studiens resultat visar att speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling primärt undervisar elever enskilt eller i mindre grupp. Speciallärarna beskriver att uppdraget innehåller en mängd olika arbetsuppgifter, mer eller mindre relevanta för uppdraget. Ingen av speciallärarna har en given roll som skolutvecklare, vilket inte ses som eftersträvansvärt. Rektorernas svar tyder på att speciallärarens huvudsakliga uppgift är det elevnära arbetet men poängterar en önskan om att ta tillvara speciallärarens kompetens på skolövergripande nivå. Enligt speciallärarna används specialiseringskunskaperna oftast på individnivå. Arbetet med eleverna fokuseras på att screena elevers avkodningsförmåga och läshastighet. Att screena och följa upp resultatet, ses som en specialistkompetens. Uppdraget formas utifrån screening-resultaten. Handledning och pedagogiska samtal är ett nytt och lite känsligt uppdrag men som på vissa skolor gett goda effekter i verksamheten. Screeningar anges som grund för samtal, testresultat ger legitimitet åt samtalet. Ingen av informanterna beskriver hur en speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar proaktivt eller bidrar inom skolans befintliga utvecklingsområde. Svaren från speciallärarna tyder på att de står tillbaka och förstelärarna och specialpedagogerna tar över utvecklingsarbetet trots att speciallärarna observerar brister i elevernas läsundervisning. Rektorerna nämner att förstelärare och specialpedagoger leder skolutvecklingsuppdragen, om specialläraren är intresserad får de vässa armbågarna. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att rektorerna har en vision att speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska vara en del av arbetet inom läs- och skrivområdet. Om fler elever ska nå läsframgång behöver elevernas läsutveckling bli hela skolans angelägenhet. Ett sätt att lyckas med detta är att specialläraren finns med i de forum där skolutveckling planeras och att specialläraren både får och tar mandatet att driva skolutveckling gällande språk-, skriv och läsutveckling. Nyckelord handledning, läsning, rektor, skolutveckling och speciallärare