Vem synliggörs i förskolans verksamhet? Och i så fall hur? : En studie om genusmönster i pedagogers förhållningssätt till de yngsta barnen

Sammanfattning: I denna uppsats har syftet varit att finna genusmönster i pedagogernas förhållningssätt gentemot de yngre barnen, 1-3 år, i samtals- och leksituationeri en inomhusmiljö. Studien är inspirerad av den etnografiska metoden, vilket innebär att man intresserar sig för andras livsvärldar. Utifrån detta har en bedömning gjorts att ostrukturerade observationer är det som passat för att studera detta fenomen. Tidigare forskning visar på att vuxna redan väldigt tidigt förhåller sig och tolkar barn olika. Samt att vuxna men även barn enbart svarar på handlingar som gjorts synliga, vilket ledde till att de äldre barnen fick allt mer fokus i verksamheten, men också att de svarade på handlingar som var stereotypiskt könade (Einarsson & Hultman, 1984; Hellman, 2010) Resultatet visar på att några genusmönster framträder i pedagogernas förhållningssätt, bland annat i hur pedagogerna ger flickor och pojkar mer eller mindre utrymme beroende på sammanhang. Medan de alla yngsta barnen alltför ofta osynliggörs i verksamheten.