Hälsans Personlighet : En tvärsnittsstudie om korrelationen mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och personlighetsdrag hos gymnasieelever

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan kondition och personlighetsdrag. Sekundära ändamål var att vidare undersöka hur sambandet ser ut vid indelning av kön, samt undersöka sambandet mellan självuppskattat rörelsemönster och personlighetsdrag. Studiens frågeställningar var följande: 1) Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? 2) Vid ett hypotetiskt samband mellan beräknad VO2max och femfaktormodellens personlighetsdrag, hur ser sambandet ut vid indelning av kön? 3) Finns det ett samband mellan självuppskattat rörelsemönster och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? Metod Studiepopulationen bestod av totalt 74 gymnasieelever i ett åldersspann mellan 15-18 år, varav 39 var män och 35 var kvinnor. Deltagarna fick fylla i en enkät om ålder, kön, längd, vikt och rökvanor samt om rörelsevanor. I samband med detta genomgick deltagarna personlighetstestet Big Five Inventory, ett test som skattar personlighetsdragen Öppenhet (Ö), Samvetsgrannhet (S), Utåtriktning (U), Vänlighet (V) och Neuroticism (N) utifrån Femfaktormodellen. VO2max beräknades genom att deltagarna fick springa ett 2,4 km cooper test i skolan under deras idrottslektion. All data utvärderades genom att utföra sambandsanalyser mellan personlighetsdrag och VO2max samt övriga variabler från enkäten. Resultat På helgrupp visades en tendens till att ju mindre av personlighetsdraget N deltagarna hade desto högre var deras beräknade VO2max (r:-0,225, p:0,054). Ett signifikant samband hittades mellan S och självskattad vardagsmotion på helgrupp (r:0,31, p:0,009). Kvinnorna uppvisade ett signifikant samband mellan Ö och beräknat VO2max (r:-0,339, p:0,047). Slutsats Resultaten tyder på ett samband mellan personlighetsdrag och VO2max samt rörelsemönster men att sambandet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Generella slutsatser är att män och kvinnor som skattar lågt i N och kvinnor som skattar lågt i Ö har mer sannolikt ett högre beräknat VO2max än de som skattar högt. Hög skattning i S verkar tyda på ökad vardagsmotion. Det krävs fler studier med mer precision inom ämnet för att bekräfta eller avfärda eventuella samband.