Högläsning i förskolan : En intervjustudie om sex förskollärares arbete kring högläsning

Detta är en M1-uppsats från Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)