Attityder till värmländsk dialekt : En dialektologisk studie angående värmlänningars attityder till den egna dialekten

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken attityd värmlänningar har till den egna dialekten på allmän och lokal nivå. Den allmänna nivån handlar om hur respondenterna ser pådialekten i stort, medan den lokala nivån behandlar frågor kring de lokala varieteter som finns inom landskapet Värmland. Med detta jämförs även eventuella attitydskillnader beroende påkön och ålder, vilket i slutändan kommer att ställas emot tidigare forskning. Genom att använda mig av en webbaserad enkät nådde jag ett stort antal respondenter. Enkäten delades på det sociala nätverket Facebook där tanken var att erhålla en jämn fördelning mellan respondenter utifrån ett antal aspekter, dels sett till vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån, dels vilken ålderskategori utifrån fyra på förhand valda kategorier och dels utifrån vilket kön respondenterna förknippade sig med. Vad som visade sig vara problematiskt var fördelningen av vilken del av landskapet respondenterna kom ifrån. Det centrala dialektområdet är överrepresenterat i studien medan dialektområdena nordmarksmål och glafsfjordsmål är underrepresenterade. En intressant aspekt som visas genom studien är att det verkar finnas ett stort allmänintresse förden egna dialekten, vilket visar sig genom antalet deltagare. Dessutom visar studien att respondenterna i stort har en positiv inställning till den egna lokala dialekten. Detaljer somtidigare forskning visat bekräftas också av studien, exempelvis att respondenterna ställer sigmindre positiva till dialekter som liknar granndialekterna, exempelvis närkingska. Att respondenterna dessutom svarat att de i lägre grad använder sig av dialektala inslag i mer formella sammanhang bekräftar vad tidigare forskning visat. Undersökningen visar att attitydskillnader mellan män och kvinnor inte skiljer sig i någon större utsträckning. Männen har i något högre utsträckning en positivare syn på den egna dialekten, både lokalt och allmänt. Skillnader som märks tydligast går att finna när det gäller respondenternas ålder. Attityden är mest positiv bland respondenterna i de äldre ålderskategorierna medan detta avtar en aning bland respondenterna i de yngre.