Kreditinstitutens Konservatism : En konsekvens av redovisningens informationsvärde?

Sammanfattning: Bakgrund: Kreditinstituten står ständigt inför dilemmat att antingen göra sina kunder nöjda genom att ge höga betyg eller behålla sitt förtroendekapital genom att ge korrekta betyg. En intressant iakttagelse inom litteraturen är att de har blivit mer konservativa över tid i sin betygsättning av företag. Det har inte framkommit någon enhetlig förklaring till varför denna konservatism finns, men en förklaring som givits är att redovisningens informationsvärde har minskat över tid för kreditinstituten. Eftersom denna förklaring enbart har testats en gång tidigare, och det i USA mellan år 1985 och 2002, finns det motiv att åter testa detta samband med ny data.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning redovisningens informationsvärde kan förklara kreditinstitutens konservativa betygsutveckling.  Metod: Studien är gjord med en deduktiv ansats och utgår ifrån teori och empirisk forskning om väktare, informationsasymmetri, kreditinstitut och redovisningens informationsvärde. Hypoteserna testades kvantitativt med paneldata och en fixed effect ordered logit modell. Studiens urval består av europeiska bolag som har eller har haft kreditbetyg under åren 1998 till 2018.  Slutsats: Studien finner att varken redovisningens informationsvärde eller införandet av IFRS hade någon påverkan för kreditinstitutens betygsättning. Givet detta kan slutsatsen dras att redovisningens informationsvärde inte kan förklara kreditinstitutens konservatism.