Läromedelsanalys ur ett genusperspektiv : En kvantitativ och kvalitativ analys av tre läromedel för årskurs 2 med koppling till värdegrunden i Lgr22

Sammanfattning: I den kommande läroplanen Lgr22 skrivs normer, genus och könsidentitet fram och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta med dessa värdegrundsfrågor i sin undervisning. . Syftet med denna läromedelsanalys är att undersöka hur genus representeras i de tre läromedlen: Robin 2, Klara svenskan 2 och Prima svenska 2 för att uppnå ökad kunskap om detta. Utgångspunkten till analysen kommer från de skillnader som framträdde vid en analys av Lgr11 och Lgr22. De forskningsfrågor som analysen utgår från är: 1.      Hur förmedlas genus och normer på de bilder som finns i utvalda delar i de läromedel som analyseras? 2.      I vilken utsträckning används maskulina respektive feminina egennamn och pronomen i den text som analyseras? 3.      Hur stämmer de analyserade läromedlen överens med de delar av värdegrunden i Lgr22 som behandlar genusvärderingar?   De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är genus och normer i läromedel. Fokuset ligger på hur läromedel förmedlar genus och normer i text och bild. Detta för att få en inblick i hur läromedelsförfattarna har synliggjort könsordning och könstillhörighet. Metoden som användes var en kvantitativ och kvalitativ analys som genomfördes genom att studera hur genus representeras i läromedlen. I textanalysen har Rehnqvists och Svenssons (2012) definition av maskulina och feminina egennamn och pronomen använts som klassificeringsverktyg. Textanalysmetoden inspirerades av Jackie F.K Lees (2018) forskningsartikel i vilken hon analyserade genus genom att studera användningen av pronomen. Bild analyserades utifrån ett modifierat bildtolkningsschema som är inspirerat från Maria Nikolajevas (2017) schema för maskulina och feminina karaktärsdrag. Fler attribut lades till utifrån Fanny Ambjörnssons (2011) kategorisering av flick- respektive pojkfärger. Utöver detta så har båda analyserna utgått från Britt-Marie Berges (2018) analysverktyg som innebär att man ställer frågor till text och bild.   Den tidigare forskning som lyfts i denna studie visar att det är övervägande det manliga som dominerar i text och i bild i läromedel. Denna studies resultat motsäger detta då det finns en tydlig kvinnodominans i både text- och bildanalys, det är framförallt två av de analyserade läromedlen som är kvinnodominerade och ett är väldigt könsneutralt i sin text. Resultatet av bildanalysen visar att det förekom fler bilder som föreställer flickor och kvinnor än pojkar och män, i alla de tre analyserade läromedlen. I denna studies analys lyfts Maria Rosén (2010) som menar på att människor har en tendens att gruppera människor utifrån deras könstillhörighet istället för deras könsidentitet. Detta är något som visar sig tydligt i alla tre läromedlen då de allra flesta människofigurerna som har analyserats har kunnat placeras i de två könskategorierna, manligt och kvinnligt. Utav de totalt 130 människofigurer som analyserats i de tre läromedlen, så är det endast sex stycken som inte tydligt hör till någon av de två genuskategorierna kvinna eller man.