Visst är jag duktig som tränar!? : En tvärsnittsstudie om prestationsbaserad självkänsla och motivation till fysisk aktivitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa

Författare: Sofia Reimers; Nora Norin; [2021]

Nyckelord: Prestationsbaserad självkänsla;

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivation till fysisk aktivitet hos individer med prestationsbaserad självkänsla (nedan benämnt som PBS) samt att se över skillnader mellan kön och ålder i dessa frågor. De frågeställningar vi vill studera är ”Vad motiverar individer med prestationsbaserad självkänsla till fysisk aktivitet?”, ”Finns det skillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Finns det könsskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”,” Finns det åldersskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Vilken grupp individer ägnar mest tid till vardagsmotion och fysisk träning?”.  Metod: Vi har använt oss av enkätfrågor från en studie om hjärnhälsa, utförd 2018 på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH. Enkäterna mättes vid ett tillfälle (tvärsnittsstudie) där testpersonerna var kontorsanställda hos Intrum Justitia AB och Ica Gruppen AB i Stockholm. Deltagarna var i åldrarna 21-61 år och bestod av 189 kvinnor och 70 män. Data är analyserad i verktyget SPSS där vi har tagit fram variabler i Descriptive statics för att kunna analysera skillnader i medelvärden mellan utvalda kategorier. Med hjälp av Manova i SPSS tog vi fram medelvärdesskillnader mellan PBS, kön och åldersskillnader. Vi har studerat deltagarnas motivation till fysisk aktivitet, PBS, åldersskillnad och fysiska aktivitetsnivåer. De enkätfrågor vi studerat har inkluderat fyra frågor baserat på deltagarnas prestationsbaserade självkänsla, 14 frågor angående motivation till fysisk aktivitet och två frågor gällande upplevd nuvarande fysiska aktivitetsnivå, uppdelat på vardagsmotion och fysisk träning. Vi tog fram deltagarnas medelvärde i PBS-frågorna för att uppskatta PBS-nivåer (<3,5=låg PBS, ≥3,5=hög PBS) och delade upp deltagarnas ålder i hög respektive låg baserat på medianåldern (<42 år=låg ålder, ≥42 år=hög ålder), innan vi analyserade enkätsvaren.  Resultat: Hög PBS tenderar att bidra till ökade nivåer av skuldkänslor inför motivation till fysisk aktivitet, än för dem som har lägre PBS. Skillnad i PBS-nivåer mot motivationsfrågorna gav oss sex statistiskt signifikanta resultat. Hög PBS visade ökad andel skam  (F=14,125, p<.01) och skuldkänslor (F=4,684, p<.01) vid utebliven träning. De kände även yttre press från närstående att motionera (F=10,733, p<.01) och motionerar för att andra säger att de borde (F=6,938, p<.01) i större utsträckning än deltagare med låg PBS. Äldre oberoende PBS får skuldkänslor vid utebliven träning (F=6,032, p<.01), är stolta när de håller igång (F=6,361, p<.01) och anser att de endast kan vara stolta då de är fysiskt aktiva  (F=4,642, p<.05) i större utsträckning än de yngre. Yngre motionerar för att de tycker att det är en skön aktivitet (F=5,586, p<.01) något mer än de äldre. Kvinnor motionerar för att det är en del av deras identitet (F=6,477, p<.01), är stolta när de håller igång (F=3,922, p<.05) och anser att motion är en grundläggande del av den de är (F=3,943, p<.05) i större utsträckning än män.  Unga kvinnor med hög PBS är den grupp som i högst grad styrs av kontrollerad motivation gällande fysisk aktivitet. Deltagare med hög PBS oberoende ålder och kön är dem som ägnar mest tid till fysisk träning och kvinnor oberoende ålder ägnar mest tid till vardagsmotion. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)