Läromedel i Engelska : En läromedelsanalys ur ett genusperspektiv för ämnet engelska

Sammanfattning: Läromedel används i hög grad i svenska skolor och kan ha ett innehåll som inte stämmer överens med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets (Skolverket, 2022) värdegrund och lärare är de som i praktiken granskar läromedel. Detta gör att lärare behöver värdera om ett läromedel är lämpligt för den undervisning de vill bedriva. Tidigare forskning pekar på att läromedel har ett genusstereotypiskt innehåll och engelska är ett av de ämnen som förlitar sig mest på läromedel. I denna studie analyseras två läromedel i ämnet engelska ur ett genusperspektiv. De läromedel som granskas är Learn English Third Book och Sparks 3. Syftet är att genom en kritisk diskursanalys som inspirerats från Faircloughs tredimensionella modell ta fram diskurser som sedan granskas utifrån Hirdmans (1988) teori om genus och genussystemet. Detta görs för att belysa de makthierarkier och genusstereotyper som finns i läromedel för att se om dessa läromedel följer läroplanens värdegrund. Detta görs genom att undersöka hur ofta manliga och kvinnliga karaktärer förekommer och på vilket sätt manliga och kvinnliga genusstereotyper konstrueras i de två läromedel. Resultatet visar att manligt tar en större plats i läromedlen både i text och bild samt att manligt framställs som normen medan kvinnligt tar en mindre plats både i text och bild samt att kvinnliga karaktärer framställs som icke-normativa. Diskurserna pekar på att när manliga och kvinnliga karaktärer får liknande egenskaper, roller och utseenden ges de samtidigt stereotypiska indikationer som förstärker isärhållandet av manligt och kvinnligt. Utöver detta framställs manligt och kvinnligt stereotypiskt till utseende, kläder samt färg på kläder och genom accessoarer i båda läromedlen. Detta kan ses genom den insamlade datan och de diskurser som framkommit från läromedlen. Utifrån resultatet har de två undersökta läromedlen ett innehåll som inte stämmer överens med läroplanens värdegrund och att vidare forskning behöver göras kring innehållet i läromedel och vilka effekter det får på undervisningen samt elevernas utveckling. Detta gör att lärare behöver fortsätta att granska läromedel och göra detta ur olika perspektiv.