Equity line-faciliteter och aktiebolagsrätt

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar equity line-faciliteters förhållande till den svenska aktiebolagslagen. Equity line-faciliteter är en typ av finansieringsupplägg som ger aktiebolag möjlighet att erhålla periodiska kapitaltillskott från en finansiär genom utgivande av nya aktier under en avtalad period. Upplägget har sitt ursprung i USA:s 1990-tal men förekommer även på dagens svenska kapitalmarknad. Uppsatsen är skriven med rättsdogmatisk metod. Utgångspunkten är den svenska aktiebolagslagen. I övrigt utgörs materialet av förarbeten och doktrin. Anmärkningsvärt är att amerikansk företagsekonomisk litteratur förekommer för att beskriva det aktuella finansieringsupplägget. Equity line-faciliteter ingås vanligen genom avtal som benämns Standby Equity Distribution Agreements (SEDA). I dessa avtal finns vanligen klausuler om hur teckningskursen ska bestämmas och hur stort penningbelopp finansiären kan bli skyldig att teckna aktier för i varje emission. Uppsatsens rättsliga fokus utgår emellertid från faktumet att varje kapitaltillskott inom ramen för en equity line-facilitet tillförs genom en riktad kontantemission till finansiärens fördel. Huvudregeln enligt den svenska aktiebolagslagen är att aktieägare har företrädesrätt att teckna aktier som ges ut vid nyemissioner som ska betalas kontant. Lagen tillåter dock undantag under vissa förutsättningar, bland annat genom att företrädesrätten regleras på annat sätt till följd av bestämmelser i emissionsbeslutet. I sådana fall talar man om riktade kontantemissioner. De främsta begränsningarna för sådana emissioner utgörs av aktiebolagslagens generalklausuler i 7 kap. 47 § och 8 kap. 41 § 1 st. Dessa förbjuder beslut, rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. I uppsatsen behandlas därför frågan under vilka förutsättningar bolag kan besluta om riktade kontantemissioner. Sådana beslut är underkastade ett krav på kvalificerad majoritet. Den bärande tanken i aktiebolagslagen är att beslut om riktade kontantemissioner ska vara väl förankrade hos aktieägarna. För att styrelsen ska kunna besluta om sådana emissioner förutsätts därför bolagsstämmans godkännande i efterhand eller på förhand genom bemyndigande. Grunderna för teckningskursen vid riktade kontantemissioner ska anges. Om teckningskursen sätts för lågt i förhållande till aktiens marknadsvärde kan emissionsbeslutet angripas med stöd av generalklausulerna. Även skälen till att aktieägarnas företrädesrätt frångås ska anges. För att vara förenliga med generalklausulerna ska dessa vara godtagbara. Vad som utgör godtagbara skäl får bedömas mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet. En avgörande bedömningspunkt synes dock vara hur bolagets förutsättningar för en lyckad företrädesemission ser ut. Slutligen diskuteras hur equity line-faciliteter förhåller sig till aktiebolagslagens regler om riktade kontantemissioner, främst generalklausulerna. Genomförandet av sådan finansiering underlättas om bolagets styrelse tillåts besluta om emissioner med stöd av bemyndigande. Equity line-faciliteters typiska drag medför inte att de står i strid med generalklausulerna. Finansiären erhåller visserligen en fördel, men utan yttre omständigheter som påverkar bedömningen är denna inte otillbörlig i generalklausulernas mening enligt undertecknads åsikt.