Är Bispectral index användbart för att skatta anestesidjup på djur?

Sammanfattning: Eftersom anestesi påverkar homeostasen är det alltid förenat med risker. Mätning av anestesidjup, en term som kan delas upp i hypnosgrad och analgesigrad, har diskuterats sedan anestesins födelse. Trots det saknas fortfarande en objektiv mätmetod för detta och de parametrar som används idag tycks inte reflektera inte graden av medvetande direkt. Bispectral Index (BIS) är en mätmetod baserad på en algoritm framtagen genom att studera elektroencefalogram (EEG) hos hundratals människor i vaket tillstånd och under anestesi. Metoden omvandlar EEG-aktivitet i hjärnan till en siffra som speglar hypnosdjupet mellan 0-100, där 100 representerar en helt vaken patient och 0 EEG-tystnad. BIS-värden mellan 40-60 indikerar på människa ett kirurgiskt anestesidjup. Inom humanmedicin har användandet av BIS bland annat lett till minskning av överdrivet anestesidjup, läkemedelsanvändning, återhämtningstid och incidensen av intraoperativt medvetande. Processer för det primära medvetandet i hjärnan fungerar antagligen på liknande sätt hos alla däggdjur och BIS borde därför kunna extrapoleras till veterinärmedicin. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa ett antal vetenskapliga studier om BIS användning för mätning av anestesidjup på djur med frågeställningen: Är BIS användbart för att skatta anestesidjup på djur? och i samband med detta undersöka om de fördelar man sett inom humanmedicin även skulle kunna ses inom veterinärmedicin. Största svårigheten i att utvärdera BIS tycks vara avsaknaden på en golden standard att jämföra med samt att metoden ännu inte är standardiserad för djur. I denna studie har BIS hos flera djurslag visats kunna skilja mellan medvetande och medvetslöshet vid olika anestesiprotokoll, trots ett begränsat antal granskade studier med skillnader i försöksupplägg. Korrekt titrering av anestetika är essentiellt för att kunna möta olika individers behov vid olika typer av kirurgi. BIS har dock visat dålig korrelation med kliniskt uppmätt anestesidjup vid olika läkemedelsdoser hos vissa djurslag och det tycks vara svårt att detektera små skillnader i hypnosgrad vid kirurgisk anestesi med hjälp av BIS. Endast i få studier har BIS testats i samband med kirurgi, men indikationer finns på att den skala som används på människa för att definiera olika nivåer av anestesidjup inte överensstämmer med BIS-värden för alla djurslag. Antagligen eftersom olika typer av EEG-mönster och tidpunkten när de uppkommer under anestesi liksom känslighet för olika läkemedel tycks variera mellan djurslag. Vidare tycks BIS inte korrelera med återhämtningstid efter anestesi och de faktorer som påverkar mätningen av BIS har varierat mellan djurslag. Sammanfattningsvis har BIS framtaget för humanmedicinskt bruk endast visat lovande resultat vid användning på en del djurslag. Då BIS endast speglar cerebrala processer kan det aldrig användas som enda mätmetod vid anestesidjupsbedömning. Som mått på hypnosdjup är BIS fortfarande i utprovningsfasen och ytterligare forskning, framförallt kliniska försök, krävs för att möjliggöra användandet av BIS inom veterinärmedicin. En algoritm och standardiserad elektrodplacering utprovad för varje djurslag skulle antagligen göra BIS till ett bra komplement i bedömning av anestesidjup och därmed bidra till en säkrare anestesi eftersom en objektiv mätmetod i dagsläget saknas.