Traumapatienters upplevelse av bemötande och omhändertagande på akutmottagningen : en litteraturstudie

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i Sverige. Omhändertagandet vid trauma präglas av effektivitet och tiden är dyrbar för att snabbt identifiera patientens skador och behov av fortsatta medicinska- och omvårdnadsåtgärder. Patienten som drabbas av trauma är i ett utsatt läge och sjuksköterskan får inte glömma bort dennes omvårdnadsbehov i en komplex situation. Hur patienten själv ser på omhändertagande vid trauma lägger grunden för bemötandet. Syftet var att beskriva traumapatienters upplevelser av bemötande och omhändertagande på akutmottagningen.Den metod som användes var en allmän litteraturöversikt för att svara på studiens syfte. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, samt manuella sökningar. I översikten inkluderades 17 vetenskapliga originalartiklar efter kvalitetsgranskning, dessa var publicerade 2010–2020. En integrerad analys användes för att analysera och syntetisera de artiklar som inkluderades.I resultatet uppkom fyra huvudkategorier; patientens upplevelse av traumateamets omhändertagande, kommunikationens betydelse för patienten, att vara patient i en utsatt situation och patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Under huvudkategorierna framkom flera underkategorier. Avseende traumateamets omhändertagande handlade det både om tillfredsställelse och missnöje med insatsen. Betydelsen av kommunikationen för patienten kunde delas in i god kommunikation, icke verbal kommunikation och bristande kommunikation. Att vara patient i en utsatt situation handlade om patientens upplevelse i en skrämmande situation på akutmottagningen och hur patienten upplevde undersökningar och procedurer. I huvudkategorin patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande handlade det om personalens kompetens, patientens upplevelse av att bli respekterad och sedd samt att patienten ej kände förtroende för personalen. Slutsatsen av litteraturstudien var att kommunikationen har en särskild betydelse vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. Kommunikationen är inte bara betydelsefull initialt vid undersökningen utan även vid procedurer som att informera om skador, prognos och behandling samt vid utskrivning och återhämtningsfasen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)