En litteraturstudie om hur klimatundervisningen skiljer sig mellan olika länder : Vad beror det på och vilka konsekvenser kan det ha på högstadieelever?

Sammanfattning: Denna studie har undersökt hur undervisning om klimatet framställs på högstadiet i olika länder runt om i världen, vad skillnaderna mellan länderna beror på samt vad för konsekvenser klimatundervisningen kan få på elever. Litteraturen som studien är baserad på kommer från olika länder som varit ledande inom forskning för klimatundervisning. Även forskning från Sverige har använts för att få ett perspektiv på hur klimatundervisningen ser ut i den svenska skolan och jämföra med den utländska. Genom att göra en innehållsanalys av forskningsmaterialet så har vi hittat flera mönster som har haft en påverkan på hur länder bedriver sin klimatundervisning. Landets geografiska placering, landets politik, landets kultur samt var för konsekvenser som landet kan riskera att få från klimatförändringar har varit de fyra faktorer som har varit genomgående i materialet. Varför skillnaden finns mellan ländernas klimatundervisning beror på att det kan förekomma stora olikheter i hur länder bedriver sin undervisning samt hur deras läroplan utformats. I några länder har även politik ett stort inflytande eftersom klimatförändringar ofta är ett väldigt debatterat ämne i flera länder. Detta leder till att lärare inte riktigt vågar ta en ställning eller diskutera ämnet öppet i klassrummet, vilket kan leda till att deras undervisning påverkas. På grund av detta så finns det även konsekvenser som eleverna drabbas av, där den främsta är okunskap om klimatet, samt att elever inte tar det på allvar eller bryr sig om det. Den andra konsekvensen är klimatångest, en mental ohälsa som kan uppkomma när en individ inte riktigt har tillräckligt mycket kunskap om klimatförändringar eller endast tar in de negativa och/eller falska fakta som sprids via media.