Mellan förbud och skyldighet - Om lärares rätt att fysiskt ingripa

Sammanfattning: Inom den svenska skolan bär lärarna ett stort ansvar. De ska inte bara förmedla kunskap till sina elever. De har även en skyldighet att upprätthålla ordning och garantera trygghet och studiero för eleverna. Därtill utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats. På så sätt har de ett tufft uppdrag där deras utsatthet tar sig uttryck i olika former. Särskilt exponeras det i stökiga skolsituationer då lärarens beslutstagande påverkar såväl denne som eleverna. Den här uppsatsen har försökt utröna vilket rättsligt utrymme en lärare har att fysiskt ingripa mot elever i grundskolan. Historiskt har lärarens befogenheter för att upprätthålla en god skolmiljö skiftat. Numera finns det i lagen olika förbud mot kroppsligt ingripande. Samtidigt har rättspraxis, utöver rätten att ingripa med stöd av nöd- och nödvärnsbestämmelserna i BrB, gett lärare en restriktiv rätt att inom ramen för sin tillsynsplikt fysiskt ingripa mot elever. Detta rättfärdigas med stöd av läran om social adekvans och ska i sådana fall bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. För lärare har det inneburit ett otydligt och osäkert rättsläge som även kan problematiseras av de motstående intressen som råder i skolans värld. Vidare har uppsatsen försökt belysa hur lärarens yrkesroll i en skolkontext beaktas ur ett straffrättsligt och arbetsrättsligt perspektiv. Den frågan är intressant eftersom en lärares rätt att fysiskt ingripa balanseras av stridiga impulser från det offentligrättsliga, straffrättsliga och arbetsrättsliga regelverket. En skyldighet att genomföra sina arbetsuppgifter kan begränsas av straffrätten samtidigt som en underlåtenhet att inte fullfölja sina åliggande kan resultera i påföljder. Avslutningsvis skrivs uppsatsen utifrån den rättsdogmatiska metoden som innebär en tolkning och systematisering av gällande rätt.