Skolkuratorers arbetsbelastning och stress -En kvalitativ studie utifrån skolkuratorers eget perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete; Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie är att skapa förståelse kring hur sju kuratorer från fyra grund- och gymnasieskolor i Mellansveriges upplever sin arbetssituation, vad som kan bidra till stress, samt hur stress från arbetet hanteras genom copingstrategier. Detta ställs även i kontext med den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Studien undersöker hur olika faktorer påverkar kuratorns arbete. De centrala faktorerna i föreliggande studie är stress, copingstrategier och förväntningar på den egna profession respektive de förväntningar som förmedlas från andra professioner inom skolverksamheten.Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer har utförts med skolkuratorer verksamma i Mellansverige. Det inhämtade resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Största andelen skolkuratorer målar upp en bild av att belastningen på arbetet har ökat i form av ett större behov av individuella stödkontakter bland eleverna, vilket hänvisas till den ökade psykiska ohälsan. Denna andel skolkuratorer menade att sociala medier var en bakomliggande faktor. En annan bild som målas upp är att arbetets karaktär har förändrats parallellt med den ökade psykiska ohälsan. Det upplevs vara vanligt med olika trender av ohälsa bland eleverna, t.ex. ätstörningar, social ångest samt tankar om suicid. Nästan alla av kuratorerna som deltog i studien kände sig stressade i sitt arbete, men hade då olika copingstrategier att ta till för att reducera stressen. Resultatet visar också att en stor del av arbetsbelastningen berodde på att skolkuratorerna tog på sig mer än vad som ingick i deras arbetsbeskrivning, vilket medförde att andra arbetsuppgifter fick prioriteras bort. Detta dels p.g.a. att de ville leva upp till de förväntningar som fanns, men även för att hjälpa eleverna när andra samhällsinstanser inte uppmärksammade behovet. Elevantalet respektive skolkurator ansvarade över hade också påverkan på arbetsbelastningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)