Genusstrukturer i barnbokens värld : En studie av bilderbokens genusframställning under 1970-talet och idag

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av åtta böcker skrivna av de mest populära svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgränsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska även undersöka hur de utvalda barnböckerna från respektive decennium återspeglar det rådande samhället ur ett könsperspektiv. Materialet jag använder mig av är barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma ämne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgångspunkt. Jag har tre teorier som jag använder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper. Teorierna använder jag som ett hjälpverktyg till att tolka min undersökning. De följer med under hela undersökningen och slutdiskussionen och den tidigare forskningen återkopplar jag till i min slutdiskussion. Metoden jag har valt är kvalitativ där jag ska göra en text- och bildanalys. Resultatet av denna studie visar att framställningen av genus och könsmönster skildras till en stor grad beroende på bok och författare. Båda urvalen från 1970-talet och 2000-talet uppvisar typiska könsmönster som i viss utsträckning återspeglar det rådande samhället. Men det har även funnits avvikande fall i varje årtionde. Ett exempel är de två böckerna av författaren Astrid Lindgrens böcker som jag valde att studera, de skiljer sig från de andra böckerna från samma årtionde när det gäller vilka könsroller som förmedlas. Hon har inte valt att sudda ut det traditionella könsmönstret i dessa böcker som de andra författarna har gjort i betydligt större utsträckning. Likheter och skillnader har även funnits mellan respektive årtionde. Likheterna är att den starka kvinnliga karaktären lyfts fram i båda urvalen av barnlitteratur med vissa undantagsfall som i exempelvis boken Lilla spöket Laban får en lillasyster (1977) där mamman har en traditionell roll. En annan likhet är att alla författarna från respektive årtionde återkopplar könsmönstret i barnlitteraturen till det rådande samhället. Skillnaderna mellan böckerna från respektive årtionde är att i majoriteten av urvalet från 1970-talet gestaltar ett könsneutralt könsmönster men urvalet från 2000-talet visar en tydligare markering på en mansnorm i form av att visa upp mannen som den överordnade karaktären trots en stark kvinnlig karaktär i bakgrunden.