Nio mjölkproducenters erfarenheter av att vaccinera mot E. coli mastit : en intervjustudie om effekt, arbetsmiljö och administration

Sammanfattning: Juverinflammation är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar mjölkkor, juverinflammation kallas också för mastit. Mastit orsakas i huvudsak av bakterier. Olika bakterier ger upphov till olika sorters mastiter med olika sjukdomsförlopp. Mastiterna kan vara kliniska eller subkliniska, det som skiljer dem åt är symptomen och tidsbilden. Mastit orsakad av Escherichia coli (E. coli) bakterier ger upphov till en klinisk mastit med en aggressiv sjukdomsbild. E. coli mastiten är inte särskilt känslig för antibiotika, antibiotikaresistens hos vissa stammar av E. coli bakterier har upptäckts. Antibiotikabehandling av mastiten är sällan verksam, samtidigt är sjukdomsförloppet ofta snabbt och kan ha dödlig utgång för kon. Mastiten är kostsam både i direkta kostnader så som veterinärkostnader, produktionsbortfall, kostnad för kadaverbil samt arbetstiden och i indirekta kostnader så som för tidig utslagning av mjölkkon, högre celltal i mjölken, sämre fertilitet med mera. Eftersom mastiten inte svarar så bra på antibiotika behandlas den i de flesta fall enbart med understödjande behandling (värme, vatten, smakligt foder, kalcium och smärtstillande). Alltså finns ingen riktigt effektiv behandling i dagsläget. Att rikta blickarna åt förebyggande åtgärder kan vara ett alternativ för att minska uppkomsten av sjukdomen. I Sverige finns idag ett vaccin som ska vara verksamt mot E. coli, koliforma bakterier och Staphylococcus aureus (S. aureus). I denna undersökning intervjuas nio mjölkproducenter som använder eller har använt vaccin mot E. coli. Intervjuerna skedde över telefon och baserades på 12 frågor angående mjölkproducenternas upplevelser av vaccin mot E. coli. Frågorna berörde upplevelser kring vaccinets effekt, arbetsmiljön, administreringen, ekonomin, andra faktorer som de anser har påverkats av vaccineringen samt om de skulle rekommendera det till andra mjölkproducenter. Resultatet i studien är att majoriteten av mjölkproducenterna upplever att vaccinet verkar ha en positiv effekt mot E. coli och Klebsiella. Delade upplevelser råder hos jordbrukarna om det har en positiv eller negativ effekt mot S. aureus. Andra effekter som mjölkproducenterna upplevde av vaccinet var att celltalen blev lägre, de fick färre mastiter samt att de kor som sprutades i lösdriften kunde bli rädda och skygga. En gård fick vid ett tillfälle sämre mjölkproduktion under en veckas tid efter första vaccineringen och en gård förlorade tio kor efter första vaccineringen. De som förlorat kor trodde det berodde på att statusen i besättningen var för dålig och att fel djur blev vaccinerade. De som vaccinerade lösa djur i lösdriften var mindre nöjda med arbetsmiljön. De upplevde att korna blev stressade, skygga och antisociala. Inte bara under vaccineringen utan också även under övrig tid. Slutsatsen av studien är att majoriteten av de intervjuade mjölkproducenterna upplever att vaccinet i sig kan fungera men de nämner att flera övriga aspekter kring vaccinering också behövs vägas in för att vaccineringen ska fungera praktiskt. Går det vaccinera i en lugn och en trygg miljö för korna och människorna? Är besättningen på en god hälsonivå från början? Behövs andra miljö- och hygieninsatser göras för att motverka förekomsten av E. coli bakterier i miljön? Är man beredd på den stora arbetsbördan med vaccinering? Alla dessa frågor upplevs viktiga för de intervjuade lantbrukarna att väga in innan ett beslut om vaccinering tas.