Planeringsmetoder för barn i fysisk planering - en studie på nationell, regional och kommunal nivå

Sammanfattning: Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället. Myndigheter har i uppdrag från regeringen att stärka barns rättigheter. I huvudsak arbetar myndigheter med kunskapsspridning och stöd till kommunerna när det gäller frågor som berör fysisk planering. Myndigheter kan också ta fram metoder som tar hänsyn till barnperspektivet och barns perspektiv. Det är dock på kommunalnivå som den huvudsakliga fysiska planeringen sker, eftersom kommunerna har planmonopol som ger dem suverän rätt att anta planer. För att ta reda på vad vad det finns för planeringsmetoder och arbetssätt vid planering för barn har jag undersökt hur Göteborgs Stad arbetar. Vid min undersökning har två metoder och arbetssätt framkommit. Den ena metoden är barnkonsekvensanalys som Göteborgs Stad anpassat efter stadsplanering. Metoden tar fasta på barnperspektivet under hela arbetet med att ta fram kunskapsunderlag och förslag till planeringsprocessen. Det andra arbetssättet är arkitekturpedagogik. Arkitekturpedagogik syftar till att hitta former för barndeltagande, men sprider även kunskap om arkitektur och stadsplanering till barn och unga. I Göteborgs Stad fungerar arkitekturpedagogerna som en länk mellan barnen och planerarna. Utvecklade metoder och arbetssätt kan vara ett sätt att se till barnperspektivet och barns perspektiv, men det gäller att metoderna uppfyller sitt syfte. Utan kunskap om barnperspektivet och barns perspektiv kan det vara svårt att använda metoder och verktyg. Göteborg Stad har arbetat med specifika metoder kombinerat med ett aktivt kunskapsspridande bland tjänstemän i den fysiska planeringen. Detta har visat sig vara effektivt i arbetet med att låta barnperspektivet och barns perspektiv få ta plats i planeringsprocessen.