Undervisningssituationen för idrottspedagoger i glesbygd : – Hur påverkar den eleverna och vad gör skola för att ombesörja elevernas fysiska aktivering?

Sammanfattning: De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering. Metod: Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till idrottspedagoger (N=23) i tre kommuner (Berg, Bräcke och Ragunda) i Jämtlands län. Enligt Sveriges kommuner och landstings definition klassificeras dessa som glesbygd.  Resultat: Av de 23 kontaktade idrottspedagogerna svarade 16 på enkäten. Bland de deltagande idrottspedagogerna svarade 94 % (15 av 16) att de bedrev sin undervisning efter de riktlinjer som finns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11), 81 % (13 av 16) tycker inte att tiden som var avsatt för fysisk aktivitet för eleverna var tillräcklig. Majoriteten av idrottspedagogerna tyckte att mer tid och pengar var en förutsättning för att kunna utveckla undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Denna studies resultat antyder att idrottspedagogerna önskar att det inte enbart ska ligga på idrottspedagogens ansvar att elever aktiveras och får daglig fysisk aktivitet. För att barn i glesbygds fysiska aktivitet ska tillgodoses krävs det engagemang från skolan men även att ämnet uppmärksammas och prioriteras bland föräldrarna.