Tillväxt för skogssådd och plantering fram till röjning och första gallring : föryngringsmetodernas potential att uppfylla olika produktionsmål

Sammanfattning: Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar. Beståndsanläggningstidpunkt, ståndortsegenskaper och geografisk närhet var de viktigaste urvalskriterierna. Beståndstäthet, medel- och högsta höjd, stamvolym och biomassa jämfördes för de två föryngringsmetoderna samt användes för att uppskatta framtida netto vid första gallringen vid stickväg för olika anläggnings- och skötselregimer med olika produktionsmål (stamved (2300 stammar (st) ha-1), kombinationsmål (3500 st ha-1) och biomassamål (7000 st ha-1). Beståndstätheten var generellt högre för sådda bestånd men planterade bestånd uppvisade i medeltal högre värden för höjd, stamvolym och biomassa (dock med få statistiskt säkerställda skillnader). Detta gällde så länge ”normala” omständigheter var rådande, vid exv. höga skadefrekvenser (älg, snö, rostsvampar) kunde förhållandena mellan sådd och plantering skifta. Från röjningstidpunkten till första gallring minskade skillnaden i tallstammar/ha mellan sådda och planterade bestånd från 3 gånger så många ned till ca 40 % fler stammar, på Umeå distrikt. I Norsjö var antalet stammar/ha av tall i sådda bestånd 70 % fler inför röjning och 20 % färre inför gallring, jämfört med planterade bestånd. Sett till utvecklingsbara tallstammar hade sådd något större potential inför första gallring med drygt 40 stammar mer per hektar jämfört med plantering i de dominerande/härskande och medhärskande trädklasserna. Inför röjning var medelhöjden mellan 20 och 30 % högre för plantering på båda distrikten och endast för Norsjö distrikt syntes en liten minskning av skillnaden inför gallring. Även högsta höjden var 20 % högre för plantering och höll sig oförändrad fram till första gallring i Umeå. I Norsjö var högsta höjden 10 % högre för sådd än för plantering. En del av planteringens högre höjd och volym i Umeå distrikt kan tillskrivas ”förädlingseffekten” (max ca 9%) eftersom flera av de planterade bestånden var anlagda med förädlat material. Sådda bestånd hade ca hälften så mycket stamvolym per hektar inför röjning jämfört med plantering, differensen avtog med tiden och inför första gallring hade skillnaden gått ner till ca 30 procent på båda distrikten. Samma avtagande trend märktes för stamvolym och biomassa per stam. Från att planteringar haft mycket större volym och biomassa per stam avtog det till två-tre gånger så stor volym inför första gallring för båda distrikten. Plantering och sådd hade relativt lika årsskottstillväxt och inför gallring hade sådda bestånd enbart elva procents kortare årsskott över senaste femårsperioden. Den skillnad i höjd som fanns mellan plantering och sådd vid anläggningstillfället och etableringsfasen verkar alltså kvarstå fram till gallringen, den relativa tillväxtskillnaden blir dock allt mindre med tiden. En grov ekonomisk kalkyl gjordes för att jämföra olika produktionsmål baserade på sådd och plantering, från anläggning fram till och med första gallring. Plantering inbringade inget positivt netto efter första gallring med traditionell skötselregim för beräknad uttagen volym. Skogssådd gav ett positivt netto för kombinationsmålet (11 680 SEK ha-1) och samtliga alternativ för biomassamålet; såddmix (blandning av beståndsfrö och förädlat frö) inbringade det största nettot (15 060 SEK ha-1). Alla alternativ med positivt netto genomfördes med energivedsuttag enligt en teknik som kan vara operativ först om ett antal år.