Hur hälsofrämjande arbete påverkas av digitalt distansarbete : En litteraturöversikt

Sammanfattning: Introduktion: För att stoppa spridningen av covid-19-pandemin uppmanades alla som hade möjlighet att utföra digitalt distansarbete, att göra det. För att en chef skulle lyckas med chefskapet inom digitala distansarbetet behövde chefen förhålla sig till ett aktivt och stöttande ledarskap, där medarbetaren kände sig delaktiga och inte övervakade. Genom att behålla fokus på ett hälsofrämjande arbete kan arbetsmiljön förbättras. Teorin Self Determination Theory, SDT och Kravkontrollmodellen, användes som förklaringsmodeller, dels utifrån individens motivering och självständighet, dels till förklaring när en chef mötte sina medarbetare och deras enskilda behov av stöd vid digitalt distansarbete. Syfte: Var att ur chefens perspektiv belysa hur hälsofrämjande arbete påverkades av digitalt distansarbete, utifrån ett organisatoriskt och socialt arbetsmiljöansvar. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med sökningar i två databaser genomfördes. Analysen av 14 vetenskapliga artiklar gjordes med Braun och Clarke (2006) sex steg i tematisk analys. Resultat: Analysen genererade fyra teman: hälsofrämjande arbete, digitalt distansarbete, chefperspektiv och arbetsmiljö. Inom varje tema identifierades subteman: hälsofrämjande arbete innefattar, kommunikation, relation och balans. Digitalt distansarbete innefattar: strategi, autonomi och samarbete samt möjligheter. Chefskap innefattar: tillgänglighet, och attityder. Arbetsmiljö innefattar tre subteman: arbetsbeskrivningar, organisationskultur och kommunikationsteknik. Resultatet visade på att kommunikation mellan chefen och medarbetarna var viktigt för att ett hälsofrämjande arbete kunde genomföras med gemensamma insatser och att chefen tar ansvar för arbetsmiljön. Slutsats: Genom att chefen har ett öppet och uppmuntrande ledarskap förbättras det hälsofrämjande arbetet vid digitalt distansarbete.