Inflationsvolatilitetens samband med sparkvot och humankapital - en studie av upphinnarländer med hög volatil inflation

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med studien var att utföra en empirisk undersökning för att ta reda på ifall de teoretiska resonemangen kring inflationsvolatilitetens inverkan på sparkvot och humankapital har stämt överens med verkligheten. Genom att empiriskt undersöka 14 upphinnarländer under 30 år har, sambandet mellan hög volatilitet i inflationsnivåer, sparkvot och humankapital observerats. Urvalet av länder har baserats på tillväxttakt och inflationsvolatilitet, tillgänglig data och kriteriet att landet befunnit sig under sin steady-state nivå i en majoritet av tidsperioden. Enligt det empiriska resultatet går det inte att statistiskt säkerställa att inflationsvolatilitet har någon inverkan på humankapital. Det är därför inte möjligt att dra några slutsatser kring vad den potentiella osäkerheten på arbetsmarknaden har för inverkan på preferenser kring antal utbildningsår. Inflationsvolatilitet har, enligt studiens empiriska undersökning, ett negativt samband med investeringar. För varje enhet inflationsvolatiliteten ökar, minskar sparkvoten med 0,0214 procentenheter. Eftersom sparkvot är en drivande faktor i ekonomisk tillväxt är det motiverat att regeringar och centralbanker lägger energi på att upprätthålla en stabil inflation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)