"Knulla beatet!" : En diskursteoretisk studie av ungdomars hiphopidentitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen; Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Hiphopen har i alla tider varit en kultur och musikgenre präglad av genus-, klass- och ras/etnicitetsnormer kring sin egen, liksom utövarnas, identitet. Detta har både visat sig i att den normativa hiphoparen historiskt varit rasifierad, man och arbetarklass (ofta alla tre), och att icke- normativa hiphopare såsom kvinnor och hbtq-personer inte fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen, till förmån för detta bestämda hiphop-narrativ. I takt med att hiphopen vunnit populärkulturell mark genom att bli alltmer inflytelserik både som genremässig trendsättare och politisk kraft, i synnerhet under 2010-talet, har hiphopens normer börjat sättas i gungning. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur ungdomar i en studiecirkel i hiphopskapande på olika sätt positionerar sig inom hiphopsfären och på så vis konstruerar en viss hiphop-identitet. Enskilda intervjuer med ungdomarna, såväl som observationer av dem i grupp, har analyserats utifrån Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteoretiskt perspektiv och Judith Butlers performativitetsteori. I materialet utlästes i första hand en konfliktlinje mellan en diskurs som på många sätt slår vakt om ovannämnda hiphopnarrativ och en som bryter mot det. Denna antagonism var dock tydligast i intervjumaterialet medan hiphopen i observationer av studiecirkeln konstrueras som maskulin och ”förort” genom en ras/etnicitets- och klassöverskridande maskulinitetsdiskurs. I att denna hiphopidentitet så kontinuerligt och oavbrutet görs urskiljer vi dock sprickor, queera läckage, vilket pekar på genrens förändringspotential och att normbrytare inom en alltmer diversifierad hiphopkultur kan spela en viktig roll. Såväl antagonismer som läckage menar vi är symptomatiska för hiphopens nuvarande expansiva fas där en allt större del av den blir en del av mainstreamfåran och allt fler människor, oavsett bakgrund, kan delta i och ta del av den. Detta menar vi är relevant att undersöka ytterligare om vi vill förstå hiphopen i sig och relationen musik-samhälle, liksom ungdomars identitetsskapande ur ett intersektionellt perspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)