Kvinnor söker efter information, män vill bli uppdaterade : Genusperspektiv på revisionsmöten

Sammanfattning: På 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benämningen på det sociala könet. Forskare idag menar att det inte är en slump att kvinnor oftare än män väljer yrken som kräver en högre social kompetens, då könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses män vara bättre på abstrakt matematik medan kvinnor har lättare för att använda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utsträckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vårt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare åt när det gäller att ta till sig revisionsinformation?. Vi vill att vårt svar ska vara vägledande i kontakten mellan revisorn och klienten och att det ska belysa viktiga aspekter som revisorn bör beakta vid revisionsmöten. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer där vi har konstruerat frågorna utifrån valda teorier. Våra teorier är främst inriktade på kön och genus men kopplar även samman könsskillnaderna med kommunikation. Teorierna kring kön och genus är uppdelade i biologiska och socialt konstruerade skillnader där fokus ligger på manliga och kvinnliga respektive maskulina och feminina egenskaper. För att göra en empirisk prövning av teorierna har vi valt att intervjua fyra mikroföretagare, två kvinnor och två män och två revisorer, en kvinna och en man. Vi har utformat frågemanualer för respektive yrkesgrupp för att på bästa sätt kunna tillämpa teorierna på verkligheten. Studien utförs ur ett genusperspektiv med revisorers perspektiv som underperspektiv och fokus ligger därmed på mikroförtagarnas åsikter och upplevelser. Alla respondenterna tyckte att det var viktigt att revisorn var pedagogiskt och att denne var engagerad i deras verksamhet. Respondenterna var också eniga om att ett möte inte ska vara för formellt men att det helst ska ske ostört, även om de kvinnliga företagarna säger att externa störningar inte påverkar dem nämnvärt. Vi har sett att männen bara efterfrågar hjälp inom områden de själva inte behärskar medan kvinnor är måna om att be om hjälp för att inte fatta felaktiga beslut. Detta bekräftas av att revisorerna menar att män är mer riskbenägna än kvinnor. Respondenterna grupperas in i kvinnor och män vid frågan om stresshantering då kvinnor tycks lägga mer vikt vid stress och män snarare ser det som något oundvikligt och naturligt. Revisorerna säger att egenskaper överlag är individberoende och att mycket vilar på klientens eget intresse för revision. Studien visar att det främst finns skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till att göra prioriteringar samt det faktum att kvinnor känner ett behov av att få bekräftelse. En av respondenterna sa att hon skulle vilja göra allt på en gång om det bara gick och som motpol till detta har vi en man som med lätthet kom fram till en prioriteringslista. Vi kan även se att det skiljer sig åt mellan männen och kvinnornas sätt att söka information, vilket också bekräftas av de intervjuade revisorerna. Stress är en annan faktor som vi har funnit att en revisor bör beakta i sin kontakt med sina klienter och att klienterna behöver revisorernas stöd. Utifrån empirin och analysen har vi klassificerat företagarrespondenterna som en kvinna med kvinnligt genus, en kvinna med manligt genus, en man med manligt genus och en man med kvinnligt genus. Utifrån denna gruppering drar vi slutsatsen att genus existerar, men utan koppling till kön, och att en persons egenskaper är både biologiskt grundade och socialt konstruerade vid kontakten med revisorn. Detta leder till att vi förespråkar att vidare studier i ämnet ska inriktas på teorin om socialt konstruerat kön, för att kunna se klarare skillnader mellan könen i revisionssammanhang.