Missbruk eller beroendesjukdom? En kritisk diskursanalys av Sveriges narkotikapolitik utifrån proposition 1992/93:142 samt kommittédirektiv 2022:24.

Sammanfattning: Under 1980-talet formulerades den officiella målsättningen ’ett narkotikafritt samhälle’. Samtidigt riktades det straffrättsliga fokuset mot konsumenterna och under 1993 infördes fängelse i straffskalan för eget bruk av narkotika. Idag lider Sverige av en hög narkotikarelaterad dödlighet såväl som omfattande problem med den organiserade brottsligheten. Under mars 2022 tillsatte regeringen en utredning för att utvärdera den svenska narkotikapolitiken. Detta arbete pågår i skrivande stund och förväntas vara klart i september 2023. Syftet med denna studie är att belysa hur den politiska diskursen beträffande narkotika och missbruk har sett ut i Sverige under två givna perioder – 1993 och 2022. Vidare ämnar studien belysa eventuella likheter och skillnader samt eventuella diskursiva effekter som problemformuleringarna kan ge upphov till. Uppsatsens teoretiska ramverk tar avstamp i Erving Goffmans teorier om stigma samt Michel Foucaults maktanalys. Det metodologiska tillvägagångssättet bygger på Carol Bacchis ’What’s the Problem Represented to be?’ vilket är en form av kritisk diskursanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det finns såväl likheter som skillnader i policydokumentens problemformuleringar och åtgärdsförslag. Emellertid uppfattas den narkotikapolitiska diskursen 1993 vara mer präglad av ett straffrättsligt perspektiv och angreppssätt, medan det i dagens diskurs urskiljs ett större fokus på att sammanföra och komplettera narkotikapolitiken med socialrättsliga åtgärder. Däremot vidhålls den straffrättsliga lagstiftning som idag existerar och inget tyder på att denna ämnar revideras.