Datalagringsdirektivet och den personliga integriteten

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.

Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet. Vi har valt att analysera vår studie utifrån den hegemoniska diskursen som ses som den ledande diskursen samt motdiskurser till den hegemoniska.

Vi har studerat detta utifrån ett politiskt och moralfilosofiskt perspektiv. För det politiska perspektivet har vi tolkat regeringens proposition 2010/11:46 som är för direktivet samt Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner som är emot. Från moralfilosofin valde vi två inriktningar, den konsekventetiska lära som förespråkas av utilitarismen och den regeletiska lära som rättighetsetiken förespråkar och som mer fokuserar på personlig integritet. Foucault och Castells teorier har vi valt för att besvara frågeställningarna.

Vi har kommit fram till att de flesta är mer eller mindre överens om att den personliga integriteten kan kränkas men att man när man lagstiftat om detta försökt att ta hänsyn till den personliga integriteten så mycket man kunnat. Det är den grova brottsligheten man vill komma åt med lagen inte den enskilde individen. Ett öppet samhälle med övervakning är också ett rättssäkert samhälle, det är insynen och kontrollen som gör samhället rättssäkert för medborgarna menar filosofen Tännsjö.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)