Målmedveten integration eller religiös indoktrinering : En studie av den mediala debatten kring religiösa friskolor

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning:

Ända sen friskolereformen genomfördes i början av 90-talet har antalet religiösa friskolor ökat kraftigt som en följd av detta. Dessa skolor har hela tiden rört upp känslor i den mediala debatten och på alla de stora tidningarnas debattsidor har debatten gått varm. Framförallt när det börjar närma sig val och när den nya skollagen infördes fick debatten extra fart. I denna uppsats har vi valt att göra en diskurspsykologisk analys på debattartiklar som är skrivna i de fyra största dagstidningarna; Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan mellan åren 2002-2014. Denna uppsats är baserad på två delstudier där den första delstudien är mer allmän till sin karaktär och syftar till att besvara en övergripande frågeställning om vilka begrepp och argument som används i debattartiklarna och hur dessa på så sätt är att betrakta som delar av diskurser. Den andra delstudien fokuserar på analys av debattartiklar i syfte att besvara två stycken forskningsfrågor: hur uppfattas och konstrueras barnet samt hur beskrivs föräldrarna i debattartiklarna och vilka egenskaper tillskrivs dessa båda grupper? Den första delstudien kommer fram till att samma och/eller liknande begrepp och argument används för att verifiera motstående tolkningar som sanna där dessa begrepp och argument får olika innebörd i de konkurrerande uppfattningarna. Allra tydligast blir detta i motsättningen mellan å ena sidan barnens rättigheter och å andra sidan föräldrarnas rättigheter. Ur ett frihetsperspektiv står barnens frihet från religion mot föräldrarnas frihet till religion. Religiösa friskolor och kopplingen mellan dem och å ena sidan integration och å andra sidan segregation är stark. Den andra delstudien visar på ett antal principer som återkommer som diskurser i debattartiklarna i analysen av hur barnet konstrueras i debatten: trygghetsprincipen som utgår ifrån att det är barnets trygghet som är viktigast, integrationsprincpen vilken utgår ifrån att alla ska integreras i det svenska samhället och indoktrineringsprincipen vilken bygger på att barnen kontinuerligt blir indoktrinerade av föräldrar och skola. I analysen av källmaterialet i ljuset av forskningsfrågan hur föräldrarna beskrivs i debatten delas begreppet föräldrar upp i två underkategorier: Föräldrar som grupp och samarbete mellan skola och föräldrar. Analysen visar att föräldrarna delas in i två homogena grupper, föräldrar med barn i konfessionella skolor och de med barn i vanliga friskolor eller kommunala skolor. Synen på samarbetet mellan skola och föräldrar kan även delas in i en positiv och negativ bild: den första är en bild av ett positivt samarbete där föräldrarna har mycket insyn för att skapa en skolmiljö för barnet och att integrationen funkar väldigt bra, den andra är en bild av ett skadligt samarbete där föräldrarna har väldigt lite insyn i skolan och där grunden för betyg mer bygger på relationen lärare kontra förälder snarare än barnens kunskapsnivå. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)