Otrygghetens sociala konstruktion : En kvalitativ studie om tjejers otrygghet i det offentliga rummet

Sammanfattning: Uppsatsens område är baserad på ett uppdrag av Skellefteå kommun, för att ta reda på bakomliggande faktorer till tjejers upplevda otrygghet i det offentliga rummet. Resultaten i denna uppsats har syftet att hjälpa Skellefteå kommun att få en ökad förståelse gällande problemet, så de kan rikta insatser för att minska den otryggheten. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur tjejer som går andra året i gymnasiet i Skellefteå upplever att vistas och röra sig i det offentliga rummet, med särskilt fokus på deras upplevelser av trygghet och otrygghet. Uppsatsen har en narrativ ansats där elva tjejer diskuterade om sina upplevelser i två fokusgrupper om otrygghet. Genom en konventionell innehållsanalys framkom fyra olika teman; Informationsbärares påverkan på otrygghet, Könsskillnader och makt, Otrygghet i det offentliga rummet, och Trygghetsskapande strategier. Huvudresultatet utifrån analysen visade att otryggheten delvis är socialt konstruerad av en blandning mellan uppmaningar från föräldrar och information från sociala medier. Ett möjligt sätt att förstå tjejers tolkning av den konstruktionen av det offentliga rummet är genom könssocialisering, vilket utgår ifrån att tjejer bör uppleva offentliga rummen som otrygga. Ett delresultat visade att könsneutralitet i stadsplanering utgår från ett redan jämställt samhälle. Med slutsatsen att tjejers upplevelse av trygghet behöver tas i beaktning vid stadsplaneringen. Specifika faktorer som beskrev en otrygg plats var mörker och avskilda platser. Ett antagande utifrån analysen var att utifrån ett strukturellt perspektiv formas otryggheten från tidigt i skolan. Slutsatsen är att det är en ojämn maktdynamik, där män har kontroll över vissa platser och kvinnors tillgång till dessa platser hindras.