Är kanon kanon? : En studie om svensklärares attityder till skönlitteratur och kanon

Sammanfattning: En stor del av det här arbetet har grundat sig i det politiska förslaget om att införa en läslista i skolan. Syftet med vår studie var därför att ta reda på sambandet mellan lärares syn på, och undervisning i, skönlitteratur samt deras inställning till en litterär kanon. Vi har använt oss av en metodkombination med muntliga och skriftliga intervjuer, och en enkät. Enkäten besvarades av 63 respondenter och i intervjuerna deltog 8 lärare. Med utgångspunkt i receptionsteori, forskning om läroplan och lärares undervisning samt kanonteori och kanondebatt kan vårt resultat visa flera samband. Resultatet visade att majoriteten av lärarna var negativa eller osäkra till ett införande av en litterär kanon. De som ställde sig negativa eller är osäkra till en kanon läser mer frekvent på fritiden jämfört med de som är positivt inställda till en kanon. Gemensamma uppfattningar hos de positivt inställda till kanon är att en litteraturkanon kan bidra till likvärdighet och kulturarv. En återkommande åsikt hos de negativt inställda till en kanon är att de önskar välja litteratur själva, och att de ifrågasätter vem som ska bestämma urvalet i en kanon. Resultatet visar också att det finns en konflikt mellan lärares litteratursyn och hur de undervisar i skönlitteratur.