Att förändra en gatas rykte : En fallstudie om Malmskillnadsgatan i Stockholm

Sammanfattning: Malmskillnadsgatan i Stockholm har trots sitt centrala läge mitt i Stockholm där mycket folk är i rörelse runtom, blivit synonymt med kriminella aktiviteter och blivit en gata som folk anser vara dyster och oattraktiv. Syftet med detta arbete är att undersöka hur aspekter inom den bebyggda miljön påverkar aktivitet och trygghet i gatumiljöer samt hur de påverkar människors upplevelse av gatumiljön. Fokus kommer att ligga på Malmskillnadsgatan och det upprustningsprojekt som Vasakronan, tillsammans med Stockholms stad, har utfört. För att uppfylla syftet har en fallstudie av Malmskillnadsgatan gjorts i form av dokumentanalys, platsbesök och intervjuer med brukare samt en anställd på Vasakronan. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk där kopplingen mellan bebyggd miljö, attraktivitet och aktivitet samt bebyggd miljö och trygghet har analyserats. De teorier som använts är Gehls perspektiv på attraktiva gatumiljöer. Ewing och Handys fem kvaliteter för ett aktivt gatuliv, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Broken window theory samt Routine activity theory.  Dokumentanalysen visade att en kombination av brist på utbud av aktivitet, oattraktiv och stängd arkitektur och gatans läge jämfört med omkringliggande gator bidrog till att skapa låg naturlig genomströmning och lågt flöde på gatan. Platsbesöket visade att gatan har förbättrats utifrån flera av de teorier som nämnts i det teoretiska ramverket. De tidigare stängda fasaderna har öppnats upp och införandet av aktivitet i bottenvåning, främst i form av restaurangverksamhet, har bidragit till ett större flöde. Brukarintervjuerna visade att en klar majoritet tyckte att Malmskillnadsgatan blivit mer attraktiv och trygg efter ombyggnationen, dock främst enbart vid fastigheten Hästskon 12. Flera respondenter tycker att övriga delar av gatan fortfarande är oattraktiva och otrygga och bilden av att gatan dör ut på kvällar och helger finns fortfarande kvar. Arkitekturen och införandet av restaurangverksamhet nämndes främst som faktorer som fått gatan att bli mer attraktiv. Flödet av människor som dessa skapat var den främsta orsaken till att flera av respondenterna kände sig trygga. Förslag på ytterligare förbättringar var större variation i aktivitetsutbudet, mer aktiva bottenvåningar på övriga delar av gatan samt bättre belysning.