Klimatneutrala byggnader : En utredning av begreppet och jämförelse mellan olika definitioner

Sammanfattning: Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd.