Hemlösa i pressen : En kritisk diskursanalys av massmedias framställningar av den hemlösa individen under en 25 års period

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka vilka diskurser som framträder i massmedia om hemlösa, hur och var de framträder samt om det skett några förändringar gällande detta under de senaste 25 åren (1993–2018) och, i så fall, hur dessa förändringar sett ut. För att besvara detta syfte har 55 artiklar som publicerats i Dagens Nyheter under perioderna 1993-07-01–1993-12-31, 2005-07-01–2005-12-31 och 2018-07-01–2018-12-31 analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Tillämpningen av den kritiska diskursanalysen har inneburit analyser (också kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys) av tre olika nivåer av texten har genomförts: text (textens innehåll), diskursiv praktik (textens produktionsmönster) och social praktik (textens potentiella effekter).  I studien framkommer att framställningarna av den hemlösa individen i Dagens Nyheter under de tre årtalen har utgått från fyra olika diskurser som varit återkommande under samtliga årtal. Dessa har i studien benämnts som: De svåra förhållandenas diskurs, Sympatiernas diskurs, De ovärdiga samhällsmedborgarnas diskurs och Uteliggarnas diskurs. Hur den hemlösa individen framställs beror i viss mån på vilken av diskurserna som aktualiseras då de hemlösa diskuteras. Det finns emellertid även antaganden om de hemlösa som är så vedertagna att de återkommer i alla diskurserna. Samtliga fyra diskurser innehåller därtill antaganden som kan anses som problematiska för dem som befinner sig i hemlöshet vilka kan leda till stigma och ett epitet som avvikande, dock i varierande omfattning. Under två av årtalen (1993 och 2005) är det Sympatiernas diskurs som oftast framträder vilket innebär att den hemlösa individen främst befästs med en förståelse av att vara i behov av andras medlidande, sympati, stöd. Detta gör vidare att den hemlösa tillskrivs en betydelse av att vara ett passivt offer som inte klarar av att hantera eller ta sig ur sin situation utan andras hjälp. Under 2018 är det istället De svåra förhållandenas diskurs som oftast framträder. Detta leder till att den som befinner sig i hemlöshet främst beskrivs utifrån de besvärliga omständigheter ett liv i hemlöshet innebär. Diskursen bidrar vidare till en förståelse av individen som i första hand en hemlös person, de övriga egenskaper individen besitter ges en underordnade betydelse. Även om skillnader årtalen emellan således uppdagats under studiens förfarande uppfattas dessa inte som särskilt omfattande. Denna studie argumenterar därför för att sättet för att beskriva de hemlösa och de diskurser som strukturerar språkbruket om dem i Dagens Nyheter mellan 1993 och 2018 inte genomgått några omfattande förändringar.