Självmedkänsla i organisatorisk kontext : En kvantitativ studie om självmedkännande förhållningssätt och dess inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisationssammanhang

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad självmedkänsla har för inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Där självmedkänsla i korthet innebär att möta sitt eget lidande med kärlek, vördnad och respekt. Tidigare forskning om självmedkänsla har primärt fokuserat på psykiskt välbefinnande och välmående i generella termer. Emellertid råder brist på studier genomförda i organisationssammanhang, trots att självmedkännande förhållningssätt antyds ha gynnsam effekt avseende psykiskt välbefinnande och välmående även inom denna kontext. Särskilt vad gäller sambanden mellan självmedkänsla och en lägre grad av utbrändhet, medan ytterligare studier för att bland annat utforska relationen mellan självmedkänsla, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention erfordras. Metod: Med en kvantitativ ansats har digitaliserade enkätundersökningar genomförts inom flertalet organisationer, resulterande i 153 användbara enkätsvar. Vilket möjliggjort studerandet av självmedkänsla i förhållande till utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention i organisatorisk kontext. Varpå insamlade data analyserats i statistikprogrammet JASP med hjälp av deskriptiv statistik, korrelations- och nätverksanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar en signifikant negativ korrelation mellan självmedkänsla och utbrändhet, förenlig med tidigare forskning. Vilket tyder på att självmedkännande förhållningssätt ger upphov till minskad utbrändhet inom organisatorisk kontext. Vidare påvisas en positiv korrelation mellan självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, där individer med hög självmedkänsla tenderar att trivas bättre på sitt arbete. Slutligen visar studien en svag negativ korrelation mellan självmedkänsla och uppsägningsintention, vilket anvisar att självmedkännande förhållningssätt kan minska risken för uppsägningar. Sammantaget har självmedkänsla därmed en inverkan på utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention, genom att minska utbrändhet, öka arbetstillfredsställelse och minska uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Studien ger således upphov till teoretiska likväl praktiska bidrag avseende inverkan av ett självmedkännande förhållningssätt i syfte att minska utbrändheten, öka arbetstillfredsställelsen och minska risken för uppsägningar i organisatorisk kontext. Förslag till fortsatt forskning: Genomförandet av longitudinella studier för att studera inverkan av självmedkännande förhållningssätt vad gäller utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention över tid. Tillika implementeringen av interventionsstudier i syfte att mäta effekten av självmedkänsla i organisationssammanhang. Därtill att genomföra en replikering av studien med ett slumpmässigt urval, och att utvidga studien med fler variabler för att mäta ytterligare samband och kausalitet.