Val av regelverk för redovisning : En kvalitativ studie om mindre företags val mellan regelverken K2 och K3

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avd för företagsekonomi

Sammanfattning: Sveriges redovisningsreglering har under lång tid utvecklats genom omfattande lagstiftning och under senare år även influerats av den internationella redovisningen. Då BFN ansåg att redovisningen för onoterade företag var alltför komplicerad kom regleringen att utvecklas genom BFN:s kategoriseringsprojekt som innebar att alla Sveriges företag delades in i fyra kategorier, K1-K4, utifrån företagens storlek och verksamhet. Den 1 januari 2014 blev K3-regelverket obligatoriskt för alla större företag som inte tillämpar de internationella redovisningsreglerna IFRS och för mindre företag som valt att inte använda förenklings-regelverket K2. Införandet innebar således att den största andelen av Sveriges företag, närmare 98 procent, ställdes inför valet mellan K2 och K3 när K-regelverken blev obligatoriska. Utöver de redovisningstekniska skillnader som föreligger mellan regelverken finns det även fler aspekter att ta hänsyn till, eftersom två tillsynes likartade företag har möjlighet att välja olika redovisningssystem av andra anledningar. Därmed syftade studien till att erhålla kunskap om och få insikt i regelverken K2 och K3 genom att undersöka vilka faktorer som enligt redovisningsprofessionen avgör valet för de mindre företag som har möjlighet att välja. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv undersökningsansats använts där kvalitativ primärdata samlats in genom intervjuer med åtta representanter inom redovisningsprofessionen. Den insamlade primärdatan transkriberades och tematiserades för att sedan analyseras och kopplas till vald litteratur inom den teoretiska referensramen som utgjordes av positiva och systemorienterade redovisningsteorier. Tidigare studier visar att det finns flera faktorer som påverkar val av redovisningsmetod, några är relaterade till företagets egenskaper och branschtillhörighet. Det finns också forskning som visar att intressenter kan ha starkt inflytande på det regelverk företaget väljer och att företags redovisningsval kan förklaras genom institutionella mekanismer i den externa omgivningen. Trots att val av regelverk ska vara företagets eget har det många gånger varit redovisningsprofessionens råd och rekommendationer som avgjort valet på grund av att företagen själva har varit dåligt insatta i redovisningsalternativen. Därtill har företagets egenskaper, typ av verksamhet, innehav av tillgångar och branschtillhörighet visat sig vara de främsta faktorer som avgör valet, samt att vissa företag till följd av de inte haft möjlighet att frivilligt välja något av regelverken. Mindre företag har dessutom vid valet mellan K2 och K3 värderat enkelhet och föredragit det alternativ som är minst kostsamt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)