Läroböcker samt undervisning i NO för årskurs 1–3 : En studie om NO-läroböcker och dess användning, samt om kunskapsemfaser i NO- undervisning utifrån intervjuer med lärare

Sammanfattning: Följande studie syftar till att undersöka representationen av NO-ämnena i läroböcker för lågstadiet, samt lärares NO-undervisning och användning av läroböcker i vederbörande undervisning utifrån deras eget perspektiv. De frågeställningar som studien ämnar att besvara är: Hur väl täcks läroplanens centrala innehåll i NO-ämnena i två läroböcker? På vilka sätt används läroböcker i NO-undervisning, och hur hanterar lågstadielärare en eventuell bristande representation av NO-ämnena och dess centrala innehåll i använda läroböcker? Vilka kunskapsemfaser kan identifieras i samtal med lågstadielärare om deras NO-undervisning? För att besvara dessa frågeställningar har två insamlingsmetoder använts; dels läroboksanalys av PULS NO-boken från 2011 och Boken om NO 1–3 från 2013, dels semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare om deras NO-undervisning och läroboksanvändning. Läroböckerna analyserades genom en kvantitativ innehållsanalys/textanalys utifrån Lgr 22:s centrala innehåll i NO för lågstadiet, dessförinnan genomfördes en jämförelseanalys av Lgr 11 och Lgr 22 som endast visade på smärre ändringar i Lgr 22. De semistrukturerade intervjuerna spelades in och transkriberades, varpå en tematisk analys genomfördes utifrån kunskapsemfaser (Östman, 1995; Östman 2014).  Resultaten från den kvantitativa analysen av läroböckerna visade att alla delar av de centrala innehållen i Lgr 22 finns representerade, men också att de centrala innehållen kopplade till biologi är överrepresenterade i de båda läroböckerna jämfört med fysik och kemi. Det visade sig också att det är mer biologi i PULS NO-boken än i Boken om NO 1–3. Vidare är det minst sidor med innehåll kopplat till kemi i de båda läroböckerna. Boken om NO 1–3 har flertalet sidor om det centrala innehållet Systematiska undersökningar (Lgr 22) kopplat till samtliga NO-ämnen, medan PULS NO-boken har enstaka sidor med detta innehåll, kopplat till kemi och fysik. Boken om NO 1–3 har även fler sidor med fysik- och kemiinnehåll än PULS NO- boken. Lärarna i vår studie använder sig av PULS NO-boken, men har inga klassuppsättningar utan använder främst boken för lektionsplanering eller som “idé-bok”. Molin (2006, s. 186) deklarerar att läroboken är lärarens viktigaste “samarbetspartner” för planering och val av lektionsinnehåll, vilket inte bekräftas av vår studies resultat. Även lärarna anser att det är övervägande biologiinnehåll i läroboken och försöker hantera detta genom att komplettera med annat material. Samtliga kunskapsemfaser som beskrivs som de vanligaste i NO-undervisning av Östman (2014) identifierades i lärarnas intervjusvar: Den rätta förklaringen, Vardagsemfasen, Den vetenskapliga metoden, Vetenskapens intellektuella process och Kunskap och beslut, men Kunskap och beslut var det bara en lärare som berörde. Även om de övriga intervjuade lärarna inte gav exempel under intervjun på undervisningssituationer då denna emfas kommer till uttryck, så går det inte att dra någon direkt slutsats om denna kunskapsemfas också förekommer hos de andra lärarna, då ingen direkt fråga kring detta ställdes till lärarna. Weilands studie (2019) visar att flera NO-lektioner innehöll praktiska inslag, i enlighet med resultaten i vår studie där några av lärarna exempelvis använde sig av praktiskt material som NTA- lådor.