Gräsytor och biologisk mångfald : en undersökning om hur biologisk mångfald påverkas av klippfrekvens och dagens skötsel

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Att bevara och öka den biologiska mångfalden är ett hett ämne i dagens diskurs. Det finns många vetenskapliga studier som visar att kortklippta gräsytor inte gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som de i Sveriges urbana gröna miljöer utgör ca 50%. Syftet med den här studien är att studera hur klippfrekvens och rådande riktlinjer inom skötsel påverkar den biologiska mångfalden i gräsytor. Uppsatsen är upplagd som en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar, böcker och riktlinjer för skötsel av utemiljöer studerats. Uppsatsen tar upp klipptekniker som används mer eller mindre i Sverige idag, hur de fungerar och deras påverkan på biologisk mångfald. Resultatet visar att en hög klippfrekvens sänker den biologiska mångfalden, samt att rådande praktik som beror på de riktlinjer för skötsel av offentliga utemiljöer som finns idag, inte heller gynnar biologisk mångfald. Människor uppfattar mer sällan ytor med hög biologisk mångfald som attraktiva om de inte innehar någon form av skötselmarkör som får ytan att se omskött ut. Allmänhetens uppfattning om begreppet biologisk mångfald är viktigt att förstå för att kommunicera skötselåtgärder som främjar biologisk mångfald och som är accepterade av allmänheten. Diskussionen tar upp förslag på hur gräsytor kan skötas för att främja biologisk mångfald. Förslagen innebär att först kritiskt granska det upplevda behovet av kortklippta gräsytor för att efteråt inkorporera fler höggräsytor i de urbana utemiljöerna. Att inkorporera skötselmarkörer för att visa att en yta är omskött kan hjälpa med att öka acceptansen hos allmänheten för ytor med hög biologisk mångfald. Om ytor behöver vara låga kan örtgräsmattor vara ett alternativ.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)