Samband mellan digivning, avvänjning och mjölkens sammansättning med fokus på mjölkfett

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

Sammanfattning: Sammansättningen och kvalitén på mjölken som produceras är betalningsgrundande och därmed är det viktigt ur en ekonomisk synvinkel att producera mjölk som håller en hög standard. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om samband finns mellan typ av digivning respektive avvänjning och mjölkens sammansättning. Fokus ligger på mjölkfettet samt fettsyrorna. De produktionssystem som tas upp är begränsad digivning och artificiell uppfödning. Begränsad digivning innebär att avkomman får gå med moderdjuret vissa timmar av dygnet fram till en senare avvänjning jämfört med artificiell uppfödning där avkomman skiljs från moderdjuret strax efter förlossningen. Positiva resultat som observerats av begränsad digivning är bättre djurvälfärd, minskad arbetsinsats och ökad mjölkavkastning. I ekologisk produktion får ungen dia ett antal dagar och föds sedan upp på helmjölk. Denna studie tar därför även upp om skillnader och likheter i fettsyrasammansättningen i mjölk producerad ekologisk eller konventionell. I ett par aspekter har den ekologiska mjölken en något mer önskvärd sammansättning. Litteraturstudien visar att såväl stor mjölkmängd som hög mjölkkvalité kan åstadkommas i alla system om optimala metoder används. Jämförelsen mellan olika skötselrutiner bör därför också innefatta djurvälfärd, hållbarhet och arbetsförhållanden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)