Surrogatarrangemang och barnets bästa

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013); Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013)

Sammanfattning: I Sverige är det inte tillåtet att genomföra surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården. De som inte själva kan genomgå en graviditet, t.ex. manliga samkönade par, ges idag inget alternativ inom assisterad befruktning för att lösa barnlöshet. Tekniken inom assisterad befruktning gör det möjligt att genomföra fullständiga surrogatarrangemang där könsceller från tilltänkta föräldrar placeras i en utomstående kvinnas livmoder för att bära barnet. En följd av det blir att svenska par vänder sig utomlands, bl.a. till USA, för att genomföra surrogatarrangemang. Barn som tillkommer genom surrogatarrangemang utomlands riskerar att hamna i kläm då föräldraskapet för de tilltänkta föräldrarna är oklara. Långa handläggningstider och avsaknad av reglering försvårar för föräldrarna att uppnå status som rättslig förälder när de återvänt till Sverige. Frågan om reglering av surrogatarrangemang har varit uppe för utredning ett par gånger men hittills inte ändrat rättsläget. I den senaste utredningen ansåg man bl.a. att det finns kunskapsluckor kring hur barn som tillkommit genom surrogatarrangemang mår efteråt och att detta inte stämmer överens med principen om barnets bästa. Vi har i uppsatsen försökt redogöra för hur hanteringen av internationella surrogatarrangemang behandlas när lagstiftningen kring det saknas. Med utgångspunkt i gällande rätt har vi studerat hur par som vänder sig till USA löser föräldrafrågan när de återvänt till Sverige. Den krokiga väg som följer av surrogatarrangemang utomlands väcker ett intresse för att se hur lagstiftningen är förenlig med principen om barnets bästa. Utifrån det har uppsatsen behandlat huruvida surrogatarrangemang inom svensk hälso- och sjukvård är ett bättre alternativ utifrån barnets bästa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)