Prevention & inhägnade bon - Sluten ungdomsvård i juridiken och praktiken

Sammanfattning: För drygt 20 år sedan infördes ungdomspåföljden sluten ungdomsvård som ett alternativ till fängelse för personer i åldern 15–17 år. Syftet med denna uppsats är att förstå de bakomliggande motiven till införandet av påföljden samt undersöka hur uppfyllandet av dessa motiv ser ut vid påföljdens verkställighet. I arbetet med att uppfylla syftet undersöks även påföljdens rättsliga reglering och avvägningen mellan de bakomliggande motiven. För uppsatsen första del används den rättsdogmatiska metoden och materialet består av lagtext, förarbeten, lagkommentarer och doktrin. I den andra delen används istället en rättssociologisk metod genom studier av främst empiriska forskningsresultat i form av statistik och rapporter. Av undersökningen framgår att de bakomliggande motiven vid införandet av sluten ungdomsvård framförallt var att förebygga brott genom allmänprevention och motverka återfallsbrottslighet genom individualprevention men att det även ansågs viktigt att skydda människor mot grov brottslighet genom att tillgodose samhällsskyddet. Att det finns brister i uppfyllandet av alla dessa tre motiv visar den vidare undersökningen. Exempelvis finns det ingen forskning som visar att det skett någon ökad avhållsamhet bland samhällsmedborgarna att begå brott och återfallstatistiken visar att personer dömda till sluten ungdomsvård både är den grupp där störst andel återfaller i ny brottslighet inom ett år och den där återfallsandelen ökat mest det senaste decenniet. Vad gäller samhällsskyddet visar den kritik som riktats mot ungdomshemmen i media, det uppdrag som regeringen gett SiS och den statistik, avseende ungdomarnas avvikelser från verkställigheten, som studerats att säkerheten vid LSU-institutionerna inte i tillräckligt hög grad tillgodoser detta. Att öka säkerheten vid institutionerna har dock tidigare visat sig inverka negativt på det återfallsförebyggande arbetet varför det måste göras en avvägning mellan dessa två intressen. Det finns mycket arbete kvar för att de bakomliggande motiven ska kunna uppfyllas i högre grad och genom analysen av undersökningen identifieras vissa av de områden där förbättring och mer forskning särskilt behövs. Värt att lyfta fram är dock att det under uppsatsarbetet även påträffas resultat som tyder på positiva effekter av den slutna ungdomsvården. Ett exempel är att mediantiden till första återfallet har ökat mest bland de personer som döms till sluten ungdomsvård.