Moderbolags betalningsansvar för dotterbolags skulder -

Sammanfattning: Ett av de mest karakterisande dragen för ett aktiebolag är att aktieägarnas ansvar för bolagets skulder är begränsat till det kapital de har valt att teckna aktier för. I extrema fall har domstolen dock valt att bortse från det begränsade ansvaret och ålagt aktieägarna ansvar för bolagets skulder. Förfarandet är i USA känt som piercing the corporate veil medan dess ungefärliga motsvarighet benämns ansvarsgenombrott i Sverige. Piercing the corporate veil är ett av de mest omdiskuterade ämnena inom amerikansk aktiebolagsrätt och också ett av de där mest processer förs. I Sverige har frågan fått ett betydligt svalare mottagande och fall som rör ansvarsgenombrott är mycket sällsynta. Uppsatsen beskriver under vilka förutsättningar en aktieägare kan åläggas betalningsansvar för aktiebolagets skulder. Uppsatsen utgår från ett komparativt perspektiv, innebärandes att en komparation mellan hur man reglerat problemet i USA och i Sverige står i centrum. I Sverige måste tre rekvisit vara uppfyllda för att domstolen ska ålägga aktieägarna betalningsansvar för bolaget skulder utan lagstöd&semic 1) underkapitalisering 2) bristande självständighet 3) illojalt beteende. Antalet amerikanska teorier och sättet de tillämpas på varierar väldigt mycket och det går inte att tala om en piercing the corporate veil-teori som är gemensam för hela USA. Generellt sett tenderar de amerikanska teorierna att fokusera på samma faktorer som i Sverige, men flera av de situationer som i USA regleras genom piercing corporate veil, regleras i Sverige under uttryckligen lagstadgade fall. Förmodligen känner läsaren till att USA:s rättssystem är baserat på common law medan Sveriges är baserat på civil law. Från en komparativ synvinkel innebär det att undersökningen av hur de skilda juridiska systemen har reglerat problemet blir än mer intressant. Eftersom uppsatsen har ett komparativt syfte avser jag utreda och förklara hur de två länderna reglerat problemet och varför de har valt respektive lösning. I USA är aktiebolagsrättsliga lagar skrivna med hänsyn till aktieägares krav på ett flexibelt bolag, perfekt för vinstmaximering, medan man i Sverige valt ett mer borgenärsvänligt perspektiv. En av mina slutsatser är att skillnaderna i de två systemen har bidragit till de skilda regleringarna av problemet. Lösningen i USA kan beskrivas som en lösning lex posteriori, medan den svenska lösningen bäst beskrivs som en lex anteriori-lösning. Det reflekteras också i att antal domstolsavgöranden i USA vida överstiger de i Sverige. I Sverige har det inneburit att rättsläget för både aktieägare och borgenärer också är betydligt mycket mer förutsägbart. Problemet med att ålägga aktieägare personligt betalningsansvar i USA, och säkert också skälet till att ämnet blivit så omdiskuterat, är att det skapat en mycket osäkrare situation. Domstolen baserar i USA därför sina beslut på relativt subjektiva grunder och refererar ofta till metaforer för att undvika att ett ''orättvist'' resultat.