Straffrättsligt ansvar för uppmaning att begå självmord - och dess relation till intresse- och skadekriterierna

Sammanfattning: Intresse- respektive skadekriteriet är beståndsdelar i två centrala principer vid kriminalisering. Deras funktion inom strafflagstiftningsarbetet är att verka begränsande, så att lagförslag som inte uppfyller kraven som de föreskriver, ej förverkligas. Den 14 juni 2018 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att överväga ett straffrättsligt ansvar för uppmaning eller annan psykisk påverkan att begå självmord. I denna uppsats tar jag avstamp i den SOU som utarbetats där förslaget att kriminalisera uppmaning till självmord framkommer. Mitt syfte är att sammanföra teoribildningen avseende intresse- respektive skadekriteriet, med lagförslaget för att se dess överensstämmelse. För att möjliggöra denna sammanföring har jag även studerat suicid som fenomen. Detta eftersom betydelsen av intresse och skada särskiljer sig åt, begreppens innebörd måste preciseras med innehåll utifrån sakförhållanden i enskilda fall. Intresset är vad som genom visst straffbud får ”skydd” och brukar av denna anledning kallas för skyddsintresse. Skyddsintresse har ingen på förhand bestämd innebörd, bland annat eftersom kriminalisering fungerar som en spegling av det aktuella samhället men kan sägas utgöras utav positivt värderade: saker, företeelser, förhållande eller dylikt. Skada innehar en mängd olika definitioner inom strafflagstiftningen. Skadebegreppen saknar gemensamma nämnare utöver att det ska handla om någon typ av negativt värderad förändring hos ett objekt. För att sammanlänka skada med tidigare redogjort begrepp intresse, kan man förenklat säga att det utgör gärningstypens negativa påverkan på intresset som önskas skyddas. På detta sätt råder ett förhållande mellan intresse och skada. I min analys ligger betoningen på de delar som är relevanta i förevarande fall för att uppnå uppsatsens syfte, detta innebär att jag utelämnar vissa delar av teoribildningen avseende intresse- respektive skadebegreppet. Min slutsats mynnar ut i att kriterierna om intresse och skada är genomgående vaga och tänjbara vilket skapar stort svängrum att argumentera för deras applicerbarhet i de flesta fall. Gällande lagförslaget om uppmaning till självmord, kommer jag bland annat fram till att det utpekade skyddsintresset: liv, inte nödvändigtvis är närmast identifierat intresse, utan att tilltänkta kriminalisering snarare tillvaratar skyddsintresset avseende en persons frid.