Följsamhet till Early Warning Scores samt faktorer som påverkar följsamheten – en litteraturöversikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Dalarna/Omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i följsamheten till dessa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de faktorer som påverkar följsamheten. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier. Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation och rapportering. Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)