Avtalsregleringar på ABL:s område - särskilt om avståenden från rättigheter enligt överlåtelsebegränsningar i bolagsordningen

Sammanfattning: I svensk aktiebolagsrätt finns en grundläggande princip om att aktier fritt ska kunna överlåtas mellan olika rättssubjekt. Trots att principen får anses vara skyddsvärd har lagstiftaren stadgat tre undantag från principen: hembud, förköp och samtycke. Undantagen – kallade överlåtelsebegränsningar – kan införas i bolagsordningen och utgör i praktiken kontrollprocesser genom vilka befintliga aktieägare eller särskilt berättigade personer på olika sätt kan styra över vem som får förvärva aktier i bolaget. Överlåtelsebegränsningarna har tydliga lagstadgade rättsverkningar och motiveras av aktieägarnas styrningsintresse. I praktiken har det blivit frekvent förekommande att aktieägare gör avtalsrättliga avståenden från sina rättigheter i enlighet med de bolagsordningsstadgade överlåtelsebegränsningarna. Dessa avståenden görs både mer generellt på förhand och specifikt inför särskilda överlåtelser. Avtalsrättsliga regleringar aktieägare emellan går populärt under benämningen aktieägaravtal. Avtalsformen aktieägaravtal har växt fram på marknaden, helt utan inblandning från lagstiftaren och har således ingen legaldefinition eller lagstadgade rättsverkningar. Just aktieägaravtalets rättsverkningar är mycket omtvistade och utgör ett centralt ämne för uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att utreda om avståenden enligt ovan kan göras med bindande verkan och vilka rättsverkningar de i så fall får. Den allmänt erkända aktiebolagsrättsliga separationsprincipen reglerar förhållandet mellan avtals- och aktiebolagsrätt och slår fast att avtal aldrig utan lagstöd kan få aktiebolagsrättsliga verkningar. Vad som avses med aktiebolagsrättsliga verkningar är omtvistat. Vissa hävdar att allt som regleras i ABL bör anses ha en aktiebolagsrättslig karaktär och således generera aktiebolagsrättsliga verkningar. Andra anser att varje regel måste bedömas enskilt och att det utifrån ett antal kriterier kan avgöras om en regel har aktiebolagsrättslig karaktär eller inte och således om den kan frångås genom en avtalsrättslig reglering eller inte. Uppsatsen undersöker vad de olika ställningstagandena ovan får för konsekvenser i förhållande till de tre lagstadgade överlåtelsebegränsningarna. För att möjliggöra en sådan undersökning utreds de regler i ABL som har bäring på de olika frågorna. Även aktieägaravtalet som avtalsform klarläggs och uppsatsen redovisar några av de olika uppfattningar som finns om vilken effekt obligationsrättsliga bindningar kan få på förhållanden som är fastslagna i ABL. Uppsatsförfattaren är av den åsikten att obligationsrättsliga avståenden från rättigheter enligt bolagsordningsstadgade överlåtelsebegränsningar kan vara bindande och under vissa förutsättningar även få verkningar för bolaget, om än indirekta. Ställningstagandet görs dock med reservationen att rättsläget är mycket osäkert.