"Våldet finns i samhället, på gatan, i familjen". Om olika verksamheters arbete för att förhindra och förebygga mäns våld mot kvinnor i Nicaragua

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet i Nicaragua bedrivs för att förhindra och förebygga mäns våld mot kvinnor, samt vilka förutsättningar detta arbete har i landet. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: Hur arbetar kvinnoorganisationer respektive familjevåldsenheter i Nicaragua med att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor? Finns det andra viktiga aktörer i samhället som arbetar med att förebygga mäns våld mot kvinnor, vilka är de och hur arbetar de? Hur ser förutsättningarna i Nicaragua ut för verksamheter att arbeta för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor? Studien baseras på totalt sex intervjuer samt ett kortare samtal. De verksamheter som deltagit i studien är tre kvinnoorganisationer, en familjevåldsenhet, en mansorganisation, ett kvinnoboende samt ett nätverk bestående av kvinnoorganisationer och enskilda kvinnor. Mäns våld mot kvinnor i Nicaragua är ett stort problem i samhället och arbetet som bedrivs för att förhindra och förebygga våldet är omfattande. Studien har visat på att samtliga verksamheter bedriver preventivt arbete, till exempel genom informationskampanjer och utbildning. Kvinnoorganisationerna erbjuder kvinnor som blivit utsatta för våld juridisk hjälp samt psykologiskt stöd. Nätverket består av ca 100 olika kvinnoorganisationer som på en nationell nivå arbetar för att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, bland annat genom politiska påtryckningar. Mansorganisationen är en organisation bestående av män som arbetar med män för att förändra deras syn på kvinnan och på vad som är manligt och kvinnligt. Familjevåldsenheterna är speciella enheter för kvinnor och barn lokaliserade på polisstationer runt om i landet. På dessa arbetar socialarbetare, poliser och psykologer. Familjevåldsenheterna är ett viktigt initiativ till att förhindra mäns våld mot kvinnor och är ett konkret åtagande från statens sida att ta sig an problemet. Familjevåldsenheten är den enda verksamhet i denna studie som är statligt finansierad och var också den enda verksamhet som uppgav att det inte fanns några hinder i samhället för deras arbete. Kvinnoorganisationerna, Mansorganisationen samt Nätverket tog upp förbudet mot terapeutisk abort som ett hinder för deras arbete och menade att detta var ett tecken på att staten är emot en frigörelse av kvinnan. Nätverket samt vissa organisationer nämnde att flera kvinnor aktiva i kvinnorörelsen står åtalade på oklara grunder vilket de såg som ett ytterligare tecken på att staten motarbetade dem. Trots stora hinder i samhället för att bedriva sitt arbete förmedlade samtliga verksamheter ett hopp om ett samhälle utan mäns våld mot kvinnor och en vilja att arbeta för att nå dit.