Läroböckers förmåga att främja elevers lärande : En jämförande studie av fyra läroböcker i Historia A på gymnasiet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Institutionen för humaniora

Sammanfattning: 7 Sammanfattning Denna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a. studerat tidigare läromedelsanalysers resultat, använt sig av olika framstående kunskapsteoretikers forskningsresultat samt att han bedrivit egna analyser på läromedel. Samtliga böcker i studien är skrivna för gymnasiets Historia A och publicerade från år 2000 och framåt. Studien visar att läroböckerna besitter stora brister i att aktivera elever till en läsning som kan framkalla ett effektivt och djupinriktat lärande samt så stor förståelse som möjligt för de skeenden som beskrivs. Dock skiljer sig böckerna åt i hur stor utsträckning de lyckas uppfylla principernas innebörder. Böckerna tenderar att framkalla ett lärande främst byggt på faktamemorering. Elever tilldelas endast ett svagt historiemedvetande ur böckerna där de riskerar att undgå förståelse för hur dåtid format vår nutid och hur dåtiden kan bifoga förståelse och insikter om framtiden. De kunskaper som elever ges om Afrika är ofta komprimerade där det sällan erbjuds fördjupningar och problematiseringar av begrepp och händelser. Elever tilldelas heller inga kritiska uppmaningar vilket kan leda till att elever får uppfattningen att läroböckers innehåll enbart består av den absoluta sanningen samt att de kan undgå insikten att historia ofta är skapat utifrån tolkningar av autentiska källor. Det visar sig således att det finns mycket kvar att göra hos läroboksförfattare för att förbättra böckernas innehåll så att ett större lärande kan uppnås hos ett större antal elever.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)