Hantering av infrastruktur i EPD:er

Sammanfattning: Byggbranschen står för ungefär en femtedel av växthusgasutsläppen i Sverige. Lagstiftning för obligatorisk klimatdeklaration med syftet att minska en byggnads klimatpåverkan trädde i kraft i januari 2022. En Environmental Product Declaration (EPD) är en tredjepartsgranskad miljödeklaration baserad på en Life Cycle Assessment (LCA) och i enlighet med Product Category Rules (PCR). Så kallade programoperatörer är företag vilka utfärdar både PCR:er och EPD:er. En EPD beskriver en produkts resursanvändning, relaterade utsläpp av miljöpåverkande ämnen samt avfallsgenerering och infrastruktur är en parameter som påverkar dessa kategorier. Infrastruktur motsvarar bland annat de maskiner, anläggningar och transporter som är nödvändiga för framställningen av en produkt och skillnader i hur infrastruktur modelleras i en EPD är huvudfrågeställningen i det här arbetet. Hur detta modelleras är svårt att uppskatta på ett konsekvent och rimligt sätt och programoperatörers förhållningssätt till detta påverkar bedömningen av en byggprodukts miljöpåverkan. EPD:er bör vara tillförlitliga och jämförbara med varandra, men det är inte säkert att programoperatörer har använt sig av samma kriterier för miljödeklarationerna. Det undersöktes vilka LCA-databaser (vilka bidrar med indata) som programoperatörernas system baseras på samt hur infrastruktur hanteras. Vidare vilka databaser som tillåts, vilken kvalitet som krävs av data i dessa samt skillnader i miljöpåverkan i EPD:er, vilket uttrycks som indikatorer för exempelvis klimatpåverkan av växthusgaser och försurning. Huvudsyftet med arbetet har varit att ge en bild av programoperatörers uppfattning om infrastrukturens påverkan på en EPD för att kunna bidra till och nyansera diskussionen kring detsamma. Dessutom introduceras metodiken för LCA och EPD för att öka förståelsen i ämnet. För att samla underlag för att besvara frågeställningarna kontaktades programoperatörer i första hand. Frågor gick ut i två omgångar till samtliga medlemmar av Eco Platform. Publicerade artiklar med exempelvis sökorden ’EPD’ och ’infrastructure’ har tjänat som underlag till enkätundersökningen. Standarder såsom EN 15804 och styrdokument från programoperatörer har studerats för att verifiera svaren av undersökningen. Slutligen studerades fem EPD:er för Portland-cement utgivna av programoperatörerna som var med i enkätundersökningen. De två mest frekvent använda databaserna GaBi och ecoinvent används av de flesta LCA-utövare enskilt eller parallellt med varandra. Andra LCA-databaser är även oftast godkända för användning. Infrastruktur är en parameter som i samtliga fall räknas med, eller tillåts räknas med, i det fall det finns uppgifter om detta för en specifik byggprodukt. Kravet på datakvalitet med avseende på ålder är antingen fem (tillverkarens data) eller tio år (generiska data). I de fall uppgifter för infrastruktur saknas i den använda databasen kan den inte kompletteras av programoperatörerna och det är dessutom svårt eller inte möjligt för dem att kontrollera att generiska data stämmer. Samtidigt tycker en majoritet att infrastruktur bör inkluderas vid framtagandet av EPD:er och det finns stor tillit till LCA-databaserna. Infrastruktur har en tydlig påverkan på en produkts miljöpåverkan och särskilt på indikatorn utarmning av icke-fossila resurser. Infrastruktur kan också vara en av faktorerna till varför de studerade EPD:erna uppvisade så skild miljöpåverkan. Skulle programoperatörer antingen enas kring hur de regler vilka ligger till grund för en EPD tolkas eller besluta sig för att inte inkludera faktorn infrastruktur skulle avvikande miljöpåverkan i EPD:er till följd av infrastruktur kunna undvikas.