Gruvindustrins roll i arbetet för social hållbarhet på landsbygden - En fallstudie på gruvorten Zinkgruvan

Sammanfattning: Tidigare forskning visar att landsbygden i Sverige avfolkas till följd av att fler invånare väljer att bosätta sig i tätorter. Detta innebär att den sociala hållbarheten på landsbygden påverkas negativt. Den sociala hållbarheten innebär att upprätthålla och förbättra livskvalitén för människor. I ett annat skede efterfrågas mineraler i en allt större utsträckning, något som Sverige har goda tillgångar till. Denna uppsats undersöker vilken roll som gruvindustrin har för social hållbarhet på landsbygden, liksom om det finns likheter och skillnader i hur olika aktörer arbetar för att öka landsbygdens sociala hållbarhet med hjälp av gruvindustrin. Detta sker genom att applicera betydande kriterier ur en social konsekvensanalys (SKA) i undersökningen. Arbetet begränsas till Sveriges sydligaste gruvort Zinkgruvan. Semistrukturerade intervjuer användes för att höra hur lokala aktörer arbetar kring social hållbarhet kopplat till gruvindustrin. Resultatet visar att kriterierna från SKA är tillräckligt för att påvisa något om den sociala hållbarheten på landsbygden med koppling till gruvindustrin. Det visar också att gruvföretaget som driver gruvan på orten gör skillnad i en del av kriterierna, men inte alla. Anledning att de inte kan påverka kriterier som styrs av till exempel politiska beslut. Det som gruvföretaget kan vara med att bidra i för att göra skillnad, är de med och bidrar i. Gruvindustrin är möjlig för att lyfta den sociala hållbarheten på en landsbygd som drabbas av avfolkning.