Då väcks läslusten : En studie om svensklärares arbete med att främja läslust i årskurs 7–9

Sammanfattning: Mot bakgrund av svenska ungdomars sjunkande intresse för att läsa och försämrade läsförmågor som mätningar under det senaste decenniet visar, har grundskolan en stor utmaning i att främja elevers läsning. För att elever ska vilja läsa mer är den lustfyllda upplevelsen av läsning av stor betydelse och något som svensklärare enligt styrdokumenten ska arbeta med att främja. Huruvida svensklärare har de förutsättningar som krävs för att framgångsrikt kunna främja sina elevers läslust finns emellertid knapphändigt med kunskap om. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter som svensklärare har av arbetet med att främja läslust. Studiens undersökningsområde avgränsas till svensklärare som arbetar i grundskolans årskurs 7–9. Undersökningen utgår från följande forskningsfrågor: “Hur beskriver svensklärare sitt arbete med att främja elevers läslust genom sin undervisning?”, “Vad anser svensklärare vara av vikt för att läslusten ska kunna främjas?” och “Vilka utmaningar upplever svensklärare att de möter i sin strävan efter att främja elevers läslust?”. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där sju svensklärare som undervisar i årskurs 7–9 har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med konventionell innehållsanalys som metod. Därefter har resultatet av analysen diskuterats i förhållande till tidigare forskning om vad som främjar elevers läslust och även tolkats med hjälp av självbestämmande teorin där människans tre grundläggande behov av autonomi, kompetens och samhörighet behöver tillgodoses för att en aktivitet ska upplevas lustfylld och den inre motivationen stärkas. Resultatet av studien visar att svensklärare arbetar på varierande sätt med att främja elevers läslust i årskurs 7–9. De undervisningsmetoder som lärarna menar ska främja läslust är framförallt att matcha elever med texter, att hjälpa elever att förstå och komma in i texter, att samtala om innehåll, att arbeta långsiktigt för att främja läslust samt att som lärare agera läsande förebilder. Lärarnas undervisningsmetoder och uppfattningar om läslust stämmer i hög grad överens med vad forskning visar är framgångsrikt för att främja läslust. De utmaningar som svensklärare möter i arbetet med att främja sina elevers läslust rör sig främst om elevers negativa inställning till och ovana att läsa, andra lärandemål som konkurrerar med läslustens utrymme i undervisningen samt brist på tillgång till litteratur eller avsaknad av skolbibliotekarie. Studien har lett till slutsatserna attvsvensklärare behöver ha kunskap om hur läslust bör främjas och ett engagemang dels för läsning och dels för sina elever, för att kunna möta de utmaningar som finns gällande att främja elevers läslust. Dessutom visar undersökningen att det är av vikt att skolor arbetar med att främja elevers läslust redan från de yngre skolåldrarna, så att eleverna kommer till årskurs 7–9 med en positiv relation till läsning. Studien har även lett till slutsatsen att skolor bör möjliggöra svensklärares läslustfrämjande undervisning genom att investera i välfyllda skolbibliotek och tillgång till upplästa texter, anställa skolbibliotekarier som kan berätta om bibliotekets böcker för eleverna samt avsätta tillräckligt med resurser för att kunna köpa in helaklassuppsättningar av böcker.