Vägen ut ur kriminalitet

Sammanfattning: I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.