Regionala perspektiv i fysisk planering - En granskande studie om betydelsen av ett regionalt perspektiv i kommunal översiktsplanering - Fallet Skåne

Sammanfattning: Hållbar utveckling är idag ett centralt begrepp och en vision inom alla tänkbara samhällsområden. Det utgör kärnan i svensk planeringslagstiftning. Såväl kommunalt översiktsplanearbete som regionalt utvecklingsarbete har tydliga perspektiv för en hållbar utveckling. Sveriges samhällsorganisation kan karaktäriseras av ett timglas med en stark stat, starka kommuner och en svag regional nivå i mitten. Den regionala nivån börjar dock successivt bli starkare då den lämpar sig väl för det regionala utvecklingsarbetet. Fysisk planering är traditionellt, och fortfarande, i huvudsak ett kommunalt ansvarsområde genom det kommunala planmonopolet (Nyström & Tonell 2012). På senare år har ändå diskussionerna om ett regionalt perspektiv i samband med den fysiska planeringen förts på olika sätt inom olika arenor – statligt, regionalt och kommunalt. I uppsatsen har aktuella dokument från de senaste två åren studerats. Dels statliga dokument som analyserar och för fram resonemang om regionala perspektiv i fysisk planering. Dels regionala och kommunala dokument från Skåne, vilka berör fysisk planering. Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur framträder betydelsen av ett regionalt perspektiv i fysisk planering i de studerade dokumenten? – Vad innebär det och Varför anses det viktigt, i förhållande till regionbegreppet och idéer om en hållbar utveckling? Syftet är att granska hur aktörer på statlig, regional och kommunal nivå ser på regionala perspektiv i fysisk planering. Underfrågorna berör hur de ser på den fysiska planeringens effekter, vilka regionala indelningar/sammanhang som framkommer och hur de uttrycker behovet av regionala perspektiv i fysisk planering. Ansatsen är att genom tolkning och reflektion i en textanalys öka förståelsen för betydelsen av ett regionalt perspektiv i fysisk planering, i förhållande till regionbegreppet och idéerna om hållbar utveckling. Dessa två begrepp utgör uppsatsens teoretiska begreppsram och används som tolkningsram för att öka förståelsen för ämnesområdet. I analysen diskuteras empirin i relation till teorin utifrån de olika underfrågorna. I huvudsak analyseras dokumenten som utgör fallstudien av Skåne. De statliga dokumenten, som på olika sätt utgör analyser av ämnet i sig, kommenteras av naturliga skäl mer kortfattat. Analysen och slutsatserna visar inte med självklarhet vare sig vad ett regionalt perspektiv i fysisk planering innebär eller varför det anses viktigt. Detta trots att alla dokumenten berör fysisk planering med regionala perspektiv och anser att det är viktigt. Innebörden av ett regionalt perspektiv kan utifrån analysen tolkas på två sätt. Dels baserat på regionindelningar där olika regionindelningar används samtidigt/parallellt i dokumenten. Dels utifrån hur dokumenten uttrycker att kommunerna ska agera i översiktsplaneringen för att anta ett regionalt perspektiv: att föra in ett tillväxtperspektiv, att ta hänsyn till regionala dokument/strategier och att samverka med andra nivåer och aktörer. Ett regionalt perspektiv anses vara viktigt framför allt i termer av tillväxt och samverkan. Samverkan kan uppfattas som ett mål i sig. Båda dessa aspekter kan tolkas som idéer för en hållbar utveckling, dels ekonomisk hållbarhet och dels hållbar utveckling som process och dialog. Det är dock ingen självklarhet.